torsdag, januari 28, 2010
Vägning
Idag var barnmorskan här och vägde Feline... hon väger nu 3550 gram...100gram kvar till födelsevikten. Senaste dagarna har Feline nyst en del så hon har nog fått pappas förkylning. Säkert därför hon varit lite kinkig senaste två nätterna. Säkert ont i halsen. Idag har jag också halsont så jag har väl också åkt på det där. Idag ska vi träffa ett par från föräldragruppen så ska Feline få träffa deras lilla son. Ska bli kul.
onsdag, januari 27, 2010
tisdag, januari 26, 2010
Prinsessan
Kunde inte motstå att köpa lite rosa kläder här om dagen :)
Imorgon ska jag plåga prinsessan med att ta lite fler bilder :)
måndag, januari 25, 2010
fantastisk
Jag kan bara inte sluta stirra på vår fantastiska dotter. Hon är ju helt fulländad - så perfekt. Len, go, vacker, mysig. Åh - jag skulle vilja ha henne så här liten och go för alltid. Vill aldrig att hon ska växa upp. Så mysigt att ha henne liggandes på bröstet. Måste hon bli äldre? Jag har aldrig tidigare tyckt att bebisar varit speciellt mysiga utan mest tyckt att det blir bättre när de blir äldre och man kan ha lite mer utbyte av dem, men jag har verkligen ändrat mig. Det är ju fantastiskt mysigt att bara få krama och rå om VÅR lilla goooooooooooa uuuuuuuuuuuunderbara tjej :)
Raketbajsarn´
Jo Feline kan de där med att lägga av riktiga raketbajsar när hon ligger på skötbordet....De kan flyga iväg upp till 1,5 m :). Här om dagen siktade hon tydligen in sig på vår katt som satt på badrumsgolvet och tiggde om tonfisk. Han fick sig några stänk i pälsen och flydde med benen på ryggen. Skitkul tyckte vi :). Lippen är nämligen lite "finare" av sig och blir hemskt upprörd över att få exempelvis en droppe vatten på tassen.
Med amningen går det fortfarande inte bra. Pumpar med elektriska pumpen, men får väl ut ca 10 ml/gång. Rekordet har väl legat på 32ml, men då hade jag inte pumpat på hela natten. Här om dagen fick jag dock bara 5 ml vid ett tillfälle också så... Jaja, jag kämpar vidare och hoppas att mjölproduktionen kommer igång.
Med amningen går det fortfarande inte bra. Pumpar med elektriska pumpen, men får väl ut ca 10 ml/gång. Rekordet har väl legat på 32ml, men då hade jag inte pumpat på hela natten. Här om dagen fick jag dock bara 5 ml vid ett tillfälle också så... Jaja, jag kämpar vidare och hoppas att mjölproduktionen kommer igång.
lördag, januari 23, 2010
Lite av varje
Natten till i fredags lossnade navelstumpen så igår badade Feline för första gången. Kan väl konstatera att hon INTE gillade att bada. Fick inte några direkt bra bilder eftersom hon skrek i stort sett hela tiden :). Nu idag väntas besök av mormor, styvmorfar Thomas, kusinen Felicia, moster och Henrik. Det blir mysigt tycker Feline.
Inatt har flickebarnet sovit 6 timmar i sträck! Så det var skönt för både mamma och pappa att få vila lite. Speciellt efter att Feline sprutlackerat hela skötbordet och sig själv med bajs vid 2-tiden inatt. Rackarunge :). Hon kompenserar dock detta med att hon är jättesnäll vid blöj- och klädbyten. Skriker inte alls utan tycker att det är helt okej...
Fick förresten hem min elektriska bröstpump igår. Får ut ca 10ml/tillfälle med den så jag förstår att Feline blivit frustrerad av att suga på bröstet när inget kommer... Hoppas att detta ska hjälpa till att stimulera upp mjölkproduktionen.
I torsdags hälsade vi även på mina kollegor. Igår tog jag bort katetern...sköööööööönt, även fast det svider när man kissar nu. Vi var även på första BVC-besöket där vi vägde Feline - 3440gram. Hon har gått upp bra i vikt.
Inatt har flickebarnet sovit 6 timmar i sträck! Så det var skönt för både mamma och pappa att få vila lite. Speciellt efter att Feline sprutlackerat hela skötbordet och sig själv med bajs vid 2-tiden inatt. Rackarunge :). Hon kompenserar dock detta med att hon är jättesnäll vid blöj- och klädbyten. Skriker inte alls utan tycker att det är helt okej...
Fick förresten hem min elektriska bröstpump igår. Får ut ca 10ml/tillfälle med den så jag förstår att Feline blivit frustrerad av att suga på bröstet när inget kommer... Hoppas att detta ska hjälpa till att stimulera upp mjölkproduktionen.
I torsdags hälsade vi även på mina kollegor. Igår tog jag bort katetern...sköööööööönt, även fast det svider när man kissar nu. Vi var även på första BVC-besöket där vi vägde Feline - 3440gram. Hon har gått upp bra i vikt.
onsdag, januari 20, 2010
Kontroll av vikt
Feline hade gått upp 90 g i vikt så det var toppen. Vi kommer överlämnas till BVC nu så de kommer kontakta oss imorgon och förmodligen blir det att vi får komma dit på fredag och väga på nytt. Barnmorskan ville att vi skulle testa en elektrisk bröstpump för att se om den kunde stimulera mjölkproduktionen. Kostade 350kr i grundavgift + 18kr/dag att hyra från BB så vi köpte en från tradera för 450 kr + 60 kr frakt istället. Hoppas man får den snart så man kan sätta igång och pumpa......Att dygnets alla timmar skulle kretsa kring amning hade jag aldrig kunnat inbilla mig...
tisdag, januari 19, 2010
Hembesök av Barnmorskan idag
Idag var Maria här och kollade på Feline. Hon tog ett PKU-prov, vilket gick jättebra. Feline var helt lugn när hon blev stucken. Vi pratade lite om amningen eftersom jag upplevt att jag inte har tillräckligt med mjölk. Har först ammat på ena bröstet och när Feline släppt det har hon fått äta även från det andra. När hon ammat från båda brösten har de varit helt tomma, och hon har fortsatt att gapa och skrika och visa att hon är hungrig. Vi var därför tvungna att ge henne ersättning två gånger igår. Maria vägde Feline och såg att hon gått ner mer än 10% av sin vikt, vilket inte var bra, så hon tyckte att det var jättebra att vi gett henne ersättning. Hon tyckte det verkade som om min mjölkproduktion inte kommit igång ännu och ville att vi skulle ge henne ersättning efter varje amning idag och att vi skulle väga henne imorgon igen. Maria kollade även Felines "tag" om bröstvårtan och tyckte att hon sög fint, så tekniken var det inget fel på i alla fall.
Känner mig lite smådeppig över att inte få amningen att fungera just nu. Man känner dig ju lite otillräcklig. Jaja, vi får hoppas att det kommer fungera bättre...
Känner mig lite smådeppig över att inte få amningen att fungera just nu. Man känner dig ju lite otillräcklig. Jaja, vi får hoppas att det kommer fungera bättre...
måndag, januari 18, 2010
Några bilder
Första amningen....
Mat är gott efter ett tufft arbetspass...........
Mysa med pappa på BB dagen efter förlossningen är skönt.......
3 dagar gammal........
Tack
Tack så mycket för alla gratulationer :). Amningen har gått mycket bättre nu så det känns skönt. Mycket stöd och pepp från Marcus har hjälp till. Har gått bra med sömnen än så länge. Marcus har tagit mesta delen av nattpassen förutom amningen då. Har har du det där med nattrytmen inne eftersom han brukar jobba nattetid. Idag ska vi ta en liten kortare premiärtur med barnvagnen till affären. Kan väl konstatera att katterna inte är så förtjusta i Feline än så länge :). Nu ska vi försöka äta lite frukost...
söndag, januari 17, 2010
En liten flicka blev det :) - Förlossningsberättelse
14 jan (BF + 7) satte jag som vanligt vid datorn hemma på kvällen. runt 21.10 hörde jag ett starkt *poff* innifrån kroppen. "Det var väl fosterhinnorna som sprack skrattade jag för mig själv, men det kom ju inget vatten så jag tänkte att det kanske var något ben eller så det knakade till i". Runt 21.15 skulle jag resa mig för att gå ner och hämta lite te och hann bara ut i hallen och då var det som om någon hällde en tillbringare vatten på golvet. Det fullkomligt forsade ut vatten - sprang runt i lägenheten och letade efter min telefon och det slutade aldrig rinna vatten. Vattnet var röd/rosa och vissa pölar var grönfärgade så beibsen hade tydligen bajsat i vattnet. 21.28 ringde jag förlossningen som ville att jag skulle komma in direkt eftersom vattnet var missfärgat. Efter detta ringde jag min syster och bad om skjuts till USÖ och sedan till Marcus som var på jobbet och skrek typ "KOM HEM......NUUUUUUUU!!". Kanske ringde jag Marcus innan jag ringde förlossningen - äh, jag vet inte - jag var så chockad och hade inte alls räknat med att bebisen skulle komma. 21.55 berättade Marcus att hans ersättare var på intågande och att han strax skulle lämna jobbet. Vid det här laget hade jag börjat få värkar också.
Ca 22.15 kom vi in till förlossningen. Kopplades upp till maskin som skulle mäta värkarna och så. Syster fanns med som stöd ända fram till Marcus kom ca kl 23.25. När Marcus kom var värkarna rätt regelbundna. Barnmorskan sa att jag skulle försöka sova så jag skulle orka med förlossningen och att jag skulle höra av mig om jag inte hann somna innan kl 2 så skulle jag få lite morfin. Tror vi larmade klockan ett för att jag hade så ont och hade täta värkar. Fick lite morfin och kunde så slappna av lite mellan värkarna. Vet att de kollade hur öppen jag var vid 3 tillfällen - 4cm - 5 cm och 10 cm, men minns ej klockslag.
Någon gång under natten vet jag att jag kände att jag inte skulle klara mig utan smärtlindring och bad om "vad som helst - bara jag får hjälp". Barnmorskan föreslog epidural och började förbereda mig för detta. Då hon kontaktade läkaren som skulle sätta epiduralen berättade hon att läkaren ville att jag skulle lämna koagulationsprover pga av min blödningsbenägenhet innan hann la epidural. Dessa provsvar skulle ta ca 1,5 timme, men tror det tog 2-2½ timmar innan jag fick grönt ljus. Eftersom jag inte fick epidural fick jag lustgas. Var riktigt skönt att få lite avslappning och något annat att koncentrera mig på - att andas istället för att tänka på smärtan. Marcus berättar att jag fick ett stort leende på läpparna efter de första andetagen i lustgasen och att jag sa att jag kände mig full. Jag hade också skrikit ut "Det tjuter - jag har tinitus!" efter att ha andats lustgasen. Marcus försäkrade mig om att det inte var något tjutande ljud, men att jag inte fått tinnutus. Marcus hjälpte också till med att slå på TENS:en å ryggen när jag fick en värk. Även fast han glömde bort detta ibland och fick sig en liten tillsägelse :). Marcus provade också lite lustgas och började skratta som tusan efter ett tag - jag fattade intealls vad han skrattade åt - blev mest irriterad över att han skrattade när jag minsann hade så ont. i Efterhand berättade han att han också började höra det där pipande ljudet när han tog lustgasen :).
Runt kl 7 var det barnmorskebyte, vilket var mycket skönt då jag gillade nya barnmorskan mycket bättre än den gamla. Vid 7.30-8.30 Fick jagveta att mina provresultat såg bra ut och att jag skulle få ryggbedövning. Gissa om jag blev nöjd. Gav ifrån mig något lite krystande ljud och barnmorskan frågade om jag krystade - vilket jag inte visste. Hon kollade hur öppen jag var och insåg att jag var 10cm öppen. Ingen idé för epirural alltså så precis när narkosläkaren hade kommit så var det bara att skick iväg honom. Runt 9 började de riktiga krystvärkarna. Tyckte detta var skönt då värkarna blev mycket glesare och jag fick slappna av mycket mer. Tydligen kom de alldeles för glest och barnmorskan ville att jag skulle upp och gå - stå på knä eller något för att få igång värkarna igen. Jag vägrade - ville ligga på sidan. Till slut fick hon väl upp mig på knä efter att hon motiverat mig med att det inte var bra för bebisen om jag krystade för länge. Värkarna var dock fortfarande glesa så jag fick värkstimulerande dropp. Var helt slut efter allt krystande ett tag och orkade inte stå på knä. Höll på att ge upp flera gånger då jag bestämt förklarat att "bebisen sitter ju fast!" - lite irriterande att jag var den enda som fattade det :). Barnmorskan och Marcus peppade dock och sa att en inta alls satt fast och att man ser mer och mer av huvudet efter varje krystning. Marcus försökte peppa mig med att han sett barnets hår. Vet inte om jag sa det högt eller om jag bara tänkte det, men min tanke var väl att "jag skiter väl fullständigt i om ungen har hår eller inte - bara den kommer uuuuuuuuuuuuuut" :). Tjatade på barnmorskan om plan B - vad gör vi om bebisen sitter fast. Hon förklarade igen att den inte sitter fast - att jag kommer fixa det, men att vi ar sugklocka om den inte vill komma. Efter att jag hade svårt att krysta då jag insåg att jag bara tyckte att lustgasen var irriterande så den struntade jag i och lade mig ner på sidan. Nu kände jag att jag kunde krysta ordentligt. Skön ställning och ingen irriterande gas. Till slut kände jag iaf att huvudet var halvvägs ute. Barnmorskan sa åt mig att stanna upp och låta huvudet tänja på vävnaderna - tyckte inte detta var något problem alls. Tyckte inte att det brändes på det sätt jag trodde det skulle göra. Snart var hela huvudet ute och i nästa krystvärk flög hela kroppen ut. Det var så himla skönt. Vi kollade efter och såg att vi fått en liten tjej och jag fick upp henne på bröstet. Moderkakan kom ut rätt snabbt där efter och kändes inget alls. Jag frågade om jag spruckit, men det var inget synligt - tydligen bara ett litet skrubbsår inne i slidan som de fick sy med tre stygn. Efter förlossningen fylldes rummet med barnmorskor. Jag hade tydligen blödit. väldigt mycket - 1½ liter. Fyra barnmorskor höll på att "bråka" med mig - satte infarter här och där - stack mig - sydde mig - gav mig mediciner för att stoppa blödningen - klämde på mig etc. Detta var nog det jobbigaste under hela förlossningen. När allt var färdigt kunde jag och Marcus verkligen koncentrera oss på bebisen och vi båda kände oss bara lyckliga och överväldigade av känslor. Många tårar. Feline föddes kl 11.11 15 jan 2010 i förlossningsrum 11 efter 13,5 timmes förlossning med förlossningsbarnmorskan Alva och pappa Marcus som stöd.
Ammade lite och vägde och mätte bebisen. Feline var 49cm lång, vägde 3650gram och hade 36,5cm i huvudomkrets. Barnmorskan tyckte det ar bra att jag klarade mig utan att spricka när hon hade så stort huvud. Själv är jag mest stolt över att jag tyckte jag klarade av att lägga ifrån mig lustgasen mellan värkarna då jag hört många som haft svårt med det.
Fick veta att vi inte fick åka hem pga mina blödningar utan att vi skulle få stanna kvar på BB.
Försökte kissa två gånger efter förlossningen, men fick bara ut några droppar. När vi skulle hämtas av BB-personalen beklagade jag mig över hur kissnödig jag var så de fick tömma mig med kateter - 1,6 liter i blåsan - MYCKET kiss.
Flyttades till BB och fick komma till rum nr 11 där också - Många nr 11 blev det :). Eftersom jag fortfarande inte kunde kissa under dagen fick jag en kateter som jag nu ska ha i en vecka.
Igår fick vi åka hem efter läkarkontroll av lillstumpan. De ville ha oss kvar efter blödningen, men jag ville hellre hem. Eftersom Feline låg på gränsen vid kontroll av gulheten fick vi en tid för att återkomma idag.
Idag var vi till BB och hon låg fortfarande på gränsen, men de skulle höra av sig om vi behövde komma tillbaka. Kontroll av hörseln gjordes och det såg bra ut.
Amningen har varit riktigt jobbig. Feline har fått ett bra grepp, men hon har sugit så hårt och intensivt att jag fått blåsor och det sprängvärker i bröstvårtorna. Inte kul alls. Marcus stöttar och peppar så gott det går. Underlivet gör ju svinont, men det är väl förståligt.
Nu ligger pappa och dotter i sängen och sover så sött så jag ska nog mysa ner mig med dem här snart.
Kan dock konstatera att äggledarspolningen FORTFARANDE är det mest smärtsamma jag upplevt i hela mitt liv. Att amma är nog det näst mest smärtsamma. Förlossningen var trots allt inte så himla illa.
Feline har hunnit träffa sin moster en snabbis igår och idag ska hon få träffa faster, farmor och farfar också.
Vi får återkomma med bilder på vårt mirakel...
Ca 22.15 kom vi in till förlossningen. Kopplades upp till maskin som skulle mäta värkarna och så. Syster fanns med som stöd ända fram till Marcus kom ca kl 23.25. När Marcus kom var värkarna rätt regelbundna. Barnmorskan sa att jag skulle försöka sova så jag skulle orka med förlossningen och att jag skulle höra av mig om jag inte hann somna innan kl 2 så skulle jag få lite morfin. Tror vi larmade klockan ett för att jag hade så ont och hade täta värkar. Fick lite morfin och kunde så slappna av lite mellan värkarna. Vet att de kollade hur öppen jag var vid 3 tillfällen - 4cm - 5 cm och 10 cm, men minns ej klockslag.
Någon gång under natten vet jag att jag kände att jag inte skulle klara mig utan smärtlindring och bad om "vad som helst - bara jag får hjälp". Barnmorskan föreslog epidural och började förbereda mig för detta. Då hon kontaktade läkaren som skulle sätta epiduralen berättade hon att läkaren ville att jag skulle lämna koagulationsprover pga av min blödningsbenägenhet innan hann la epidural. Dessa provsvar skulle ta ca 1,5 timme, men tror det tog 2-2½ timmar innan jag fick grönt ljus. Eftersom jag inte fick epidural fick jag lustgas. Var riktigt skönt att få lite avslappning och något annat att koncentrera mig på - att andas istället för att tänka på smärtan. Marcus berättar att jag fick ett stort leende på läpparna efter de första andetagen i lustgasen och att jag sa att jag kände mig full. Jag hade också skrikit ut "Det tjuter - jag har tinitus!" efter att ha andats lustgasen. Marcus försäkrade mig om att det inte var något tjutande ljud, men att jag inte fått tinnutus. Marcus hjälpte också till med att slå på TENS:en å ryggen när jag fick en värk. Även fast han glömde bort detta ibland och fick sig en liten tillsägelse :). Marcus provade också lite lustgas och började skratta som tusan efter ett tag - jag fattade intealls vad han skrattade åt - blev mest irriterad över att han skrattade när jag minsann hade så ont. i Efterhand berättade han att han också började höra det där pipande ljudet när han tog lustgasen :).
Runt kl 7 var det barnmorskebyte, vilket var mycket skönt då jag gillade nya barnmorskan mycket bättre än den gamla. Vid 7.30-8.30 Fick jagveta att mina provresultat såg bra ut och att jag skulle få ryggbedövning. Gissa om jag blev nöjd. Gav ifrån mig något lite krystande ljud och barnmorskan frågade om jag krystade - vilket jag inte visste. Hon kollade hur öppen jag var och insåg att jag var 10cm öppen. Ingen idé för epirural alltså så precis när narkosläkaren hade kommit så var det bara att skick iväg honom. Runt 9 började de riktiga krystvärkarna. Tyckte detta var skönt då värkarna blev mycket glesare och jag fick slappna av mycket mer. Tydligen kom de alldeles för glest och barnmorskan ville att jag skulle upp och gå - stå på knä eller något för att få igång värkarna igen. Jag vägrade - ville ligga på sidan. Till slut fick hon väl upp mig på knä efter att hon motiverat mig med att det inte var bra för bebisen om jag krystade för länge. Värkarna var dock fortfarande glesa så jag fick värkstimulerande dropp. Var helt slut efter allt krystande ett tag och orkade inte stå på knä. Höll på att ge upp flera gånger då jag bestämt förklarat att "bebisen sitter ju fast!" - lite irriterande att jag var den enda som fattade det :). Barnmorskan och Marcus peppade dock och sa att en inta alls satt fast och att man ser mer och mer av huvudet efter varje krystning. Marcus försökte peppa mig med att han sett barnets hår. Vet inte om jag sa det högt eller om jag bara tänkte det, men min tanke var väl att "jag skiter väl fullständigt i om ungen har hår eller inte - bara den kommer uuuuuuuuuuuuuut" :). Tjatade på barnmorskan om plan B - vad gör vi om bebisen sitter fast. Hon förklarade igen att den inte sitter fast - att jag kommer fixa det, men att vi ar sugklocka om den inte vill komma. Efter att jag hade svårt att krysta då jag insåg att jag bara tyckte att lustgasen var irriterande så den struntade jag i och lade mig ner på sidan. Nu kände jag att jag kunde krysta ordentligt. Skön ställning och ingen irriterande gas. Till slut kände jag iaf att huvudet var halvvägs ute. Barnmorskan sa åt mig att stanna upp och låta huvudet tänja på vävnaderna - tyckte inte detta var något problem alls. Tyckte inte att det brändes på det sätt jag trodde det skulle göra. Snart var hela huvudet ute och i nästa krystvärk flög hela kroppen ut. Det var så himla skönt. Vi kollade efter och såg att vi fått en liten tjej och jag fick upp henne på bröstet. Moderkakan kom ut rätt snabbt där efter och kändes inget alls. Jag frågade om jag spruckit, men det var inget synligt - tydligen bara ett litet skrubbsår inne i slidan som de fick sy med tre stygn. Efter förlossningen fylldes rummet med barnmorskor. Jag hade tydligen blödit. väldigt mycket - 1½ liter. Fyra barnmorskor höll på att "bråka" med mig - satte infarter här och där - stack mig - sydde mig - gav mig mediciner för att stoppa blödningen - klämde på mig etc. Detta var nog det jobbigaste under hela förlossningen. När allt var färdigt kunde jag och Marcus verkligen koncentrera oss på bebisen och vi båda kände oss bara lyckliga och överväldigade av känslor. Många tårar. Feline föddes kl 11.11 15 jan 2010 i förlossningsrum 11 efter 13,5 timmes förlossning med förlossningsbarnmorskan Alva och pappa Marcus som stöd.
Ammade lite och vägde och mätte bebisen. Feline var 49cm lång, vägde 3650gram och hade 36,5cm i huvudomkrets. Barnmorskan tyckte det ar bra att jag klarade mig utan att spricka när hon hade så stort huvud. Själv är jag mest stolt över att jag tyckte jag klarade av att lägga ifrån mig lustgasen mellan värkarna då jag hört många som haft svårt med det.
Fick veta att vi inte fick åka hem pga mina blödningar utan att vi skulle få stanna kvar på BB.
Försökte kissa två gånger efter förlossningen, men fick bara ut några droppar. När vi skulle hämtas av BB-personalen beklagade jag mig över hur kissnödig jag var så de fick tömma mig med kateter - 1,6 liter i blåsan - MYCKET kiss.
Flyttades till BB och fick komma till rum nr 11 där också - Många nr 11 blev det :). Eftersom jag fortfarande inte kunde kissa under dagen fick jag en kateter som jag nu ska ha i en vecka.
Igår fick vi åka hem efter läkarkontroll av lillstumpan. De ville ha oss kvar efter blödningen, men jag ville hellre hem. Eftersom Feline låg på gränsen vid kontroll av gulheten fick vi en tid för att återkomma idag.
Idag var vi till BB och hon låg fortfarande på gränsen, men de skulle höra av sig om vi behövde komma tillbaka. Kontroll av hörseln gjordes och det såg bra ut.
Amningen har varit riktigt jobbig. Feline har fått ett bra grepp, men hon har sugit så hårt och intensivt att jag fått blåsor och det sprängvärker i bröstvårtorna. Inte kul alls. Marcus stöttar och peppar så gott det går. Underlivet gör ju svinont, men det är väl förståligt.
Nu ligger pappa och dotter i sängen och sover så sött så jag ska nog mysa ner mig med dem här snart.
Kan dock konstatera att äggledarspolningen FORTFARANDE är det mest smärtsamma jag upplevt i hela mitt liv. Att amma är nog det näst mest smärtsamma. Förlossningen var trots allt inte så himla illa.
Feline har hunnit träffa sin moster en snabbis igår och idag ska hon få träffa faster, farmor och farfar också.
Vi får återkomma med bilder på vårt mirakel...
torsdag, januari 14, 2010
BF + 7
En vecka över tiden idag. Fått sova utan klåda inatt - så underbart. Sov riktigt ordentligt också - 10½ timme. Sköööönt. Nu är jag pigg, utvilad och redo för att förlösas :)
Är det förresten någon som gillar att få dessa urjobbiga råd från andra mammor så som "Passa på att sova nu, för sen får du inte göra det". Okej så om jag sover 10 timmar om dagen nu kan man då ha som ett flexsaldo och spara 4 av de timmarna varje dag och ta ut dem senare - eller hur menar de egentligen? Låter inte klokt tycker jag. Dessutom verkar folk ha glömt bort vilka enorma skillnader det är mellan bebis och bebis. Jag har en bekant vars bebis sover 8 timmar i sträck varje natt. Nja - bespara mig dessa goda råd tack för jag tar nog hellre dagen som den kommer och anpassar mitt liv efter barnets behov istället........Sen har jag ju en underbar och omtänksam make som ser till att jag får mina behov tillgodosedda....vilobehov då menar jag...
Är det förresten någon som gillar att få dessa urjobbiga råd från andra mammor så som "Passa på att sova nu, för sen får du inte göra det". Okej så om jag sover 10 timmar om dagen nu kan man då ha som ett flexsaldo och spara 4 av de timmarna varje dag och ta ut dem senare - eller hur menar de egentligen? Låter inte klokt tycker jag. Dessutom verkar folk ha glömt bort vilka enorma skillnader det är mellan bebis och bebis. Jag har en bekant vars bebis sover 8 timmar i sträck varje natt. Nja - bespara mig dessa goda råd tack för jag tar nog hellre dagen som den kommer och anpassar mitt liv efter barnets behov istället........Sen har jag ju en underbar och omtänksam make som ser till att jag får mina behov tillgodosedda....vilobehov då menar jag...
onsdag, januari 13, 2010
Ändrad tid hos BM
Tiden hos barnmorskan har blivit tidigarelagd två dagar så vi ska dit den 18:e istället. Om bebisen inte kommit innan dess så ska vi på besök hos specialistmödravården 21 jan för att se hur man går vidare.
Tänkt om......
Har tänkt om lite angående föräldraledigheten. Hade ju tänkt ta ut föräldraledigt 7 dagar i veckan under ett års tid. Fick lite ångest idag när jag insåg att det är mindre än ett år kvar nu tills jag börjar jobba igen så nu har jag ångrat mig och kommer nog vara hemma ända till mitten av april 2011. Tyvärr verkade inte självservicesystemet funka hos F-kassan så jag fick ringa in och göra ändringen. De gjorde en temporär ändring så får jag ändra det själv igen någon gång nästa vecka.
Nu har Marcus åkt på jobb igen så det är lite ensamt här hemma. Haft en del förvärkar nu under dagtid, vilket jag inte brukar ha, men tror det kan bero på att jag drack Hallonbladste strax innan sammandragningarna började...
Nu har Marcus åkt på jobb igen så det är lite ensamt här hemma. Haft en del förvärkar nu under dagtid, vilket jag inte brukar ha, men tror det kan bero på att jag drack Hallonbladste strax innan sammandragningarna började...
BF + 6
Efter besöket hos barnmorskan igår ringde hon upp och berättade att mitt blodprov var ogiltigt då alla fasteprover (prover tagna på fastande mage) är tvungna att tas innan klockan tio på morgonen, annars ändras metabolismen. Detta medförde att jag fick lämna nytt blodprov imorse. Typiskt att klockan började ringa när jag knappt sovit under natten. Haft extrem kroppsklåda inatt. Inget verkar hjälpa. När Marcus kom och la sit runt 4-tiden inatt hade jag haft klåda ett bra tag så han smorde in mig med aloeveragel...det var sååååååååååååååå skönt. Hade kraftiga förvärkar under kvällen och natten också, men som vanligt ledde det.....ingenstans... Idag åker Marcus bort på jobb och återkommer på fredag. Sedan är han ledig i tio dagar så lyckas bebisen hålla sig inne de närmsta två dygnen så är han ju med största sannolikhet ledig när bebisen ska komma ut.
En annan sak är att jag inte fattar är folks eviga tjat om att "åh....det måste/det ÄR ju så jobbigt att gå över tiden..". Det enda jag tycker är jobbigt är folk som tjatar om hur jobbigt det är att jag går över tiden. Okej, kanske inte det enda eftersom jag har klådan, men det är ju KLÅDAN som är jobbig - inte att gå över tiden. Vad spelar det för roll att gå ett par veckor över tiden i jämförelse med att vara ofrivilligt barnlös under två års tid och gå på hormonbehandlingar? I jämförelse med det så är de ju bara löjligt att beklaga sig över att gå över tiden tycker jag. Visst ä det jobbigt att vara tung och otymplig och ha diverse värk både här och där, men sånt fixar jag. Visst längtar jag efter förlossning och bebis, men jag VET ju att det kommer tids nog så då är det ju ingen idé att stressa upp sig. Tror inte bebisen slagit sig till ro där inne permanent iaf :).
En annan sak är att jag inte fattar är folks eviga tjat om att "åh....det måste/det ÄR ju så jobbigt att gå över tiden..". Det enda jag tycker är jobbigt är folk som tjatar om hur jobbigt det är att jag går över tiden. Okej, kanske inte det enda eftersom jag har klådan, men det är ju KLÅDAN som är jobbig - inte att gå över tiden. Vad spelar det för roll att gå ett par veckor över tiden i jämförelse med att vara ofrivilligt barnlös under två års tid och gå på hormonbehandlingar? I jämförelse med det så är de ju bara löjligt att beklaga sig över att gå över tiden tycker jag. Visst ä det jobbigt att vara tung och otymplig och ha diverse värk både här och där, men sånt fixar jag. Visst längtar jag efter förlossning och bebis, men jag VET ju att det kommer tids nog så då är det ju ingen idé att stressa upp sig. Tror inte bebisen slagit sig till ro där inne permanent iaf :).
tisdag, januari 12, 2010
BF + 5: Barnmorskebesök
Äntligen har jag fått sova under natten. Hade extremt mycket klåda igår så till slut fick jag säga åt Marcus att vi var tvungna att gå ut på promenad i kylan för att jag skulle få annat att tänka på än klådan. Efter det fick vi duscha och Marcus fick massera mig så det kändes lite bättre. Smorde sedan in mig med aloevera-kylgelé och det kändes så skönt. Efter det så kunde jag somna fint.
Passade även på att köpa hallonbladste och drack en kopp igår. Hört att det ska vara bra för att inte blöda så mycket efter förlossningen. Sägs ju även vara bra för att framkalla sammandragningar och starta förlossningen, fast jag tror inte på det där med igångsättningsmetoder.
Var hos barnmorskan imorse. SF-måttet hade nu ökat till 38 cm. Väldigt bra järnvärde trots att jag slutade med Niferex för flera veckor sedan (134 i värde). Blodtryck 100/50. Huvudet hade sjunkit ner och var i stort sett fixerat. Pratade en del om min klåda och jag fick lämna nya gallsyreprover. Fick även rekommendation att fördubbla mängden tavegyl, så jag får prova det till kvällen. Om klådan inte blivit bättre till torsdag skulle jag höra av mig på nytt. Nästa tid som bokas brukar vara hos specialistmödravården på dag BF +13, men på grund av min klåda ville barnmorskan träffa mig igen nästa vecka så ny tid bokades till 20 jan.
Passade även på att köpa hallonbladste och drack en kopp igår. Hört att det ska vara bra för att inte blöda så mycket efter förlossningen. Sägs ju även vara bra för att framkalla sammandragningar och starta förlossningen, fast jag tror inte på det där med igångsättningsmetoder.
Var hos barnmorskan imorse. SF-måttet hade nu ökat till 38 cm. Väldigt bra järnvärde trots att jag slutade med Niferex för flera veckor sedan (134 i värde). Blodtryck 100/50. Huvudet hade sjunkit ner och var i stort sett fixerat. Pratade en del om min klåda och jag fick lämna nya gallsyreprover. Fick även rekommendation att fördubbla mängden tavegyl, så jag får prova det till kvällen. Om klådan inte blivit bättre till torsdag skulle jag höra av mig på nytt. Nästa tid som bokas brukar vara hos specialistmödravården på dag BF +13, men på grund av min klåda ville barnmorskan träffa mig igen nästa vecka så ny tid bokades till 20 jan.
måndag, januari 11, 2010
BF + 4
Fyra dagar över tiden idag. Klådan är fortfarande extremt jobbig och blir bara värre och värre :/. Pratade med en av barnmorskorna idag och frågade efter någon annan klådstillande medicin eller så, men hon sa att det inte fanns något annat alternativ. Man kunde sätta upp mig på en läkartid på FREDAG om jag ville, men det känns ju lite overkill att gå till läkaren på BF + 8 då det förhoppningsvis inte är så lång tid kvar ändå till förlossningen. Nä snart bryter man väl ihop och får läggas in på psyket eller nåt! Sov bara mellan kl 7-9 imorse pga klådan. Suttit uppe hela natten och spelat spel på mobilen för att distrahera mig. Ger upp - ORKAR INTE MER!!!! Fan bebisen - KOM UT!
söndag, januari 10, 2010
Snyftfilmer
Att kolla på snyftfilmer och vara gravid går inte ihop i min värld. 9 minuter in i filmen och jag gråter redan...Haha, jag är patetisk..Tur att Marcus inte är hemma för han gillar att poängtera för mig hur känslosam jag blivit under graviditeten och det är ju aldrig kul att ge honom vatten på sin kvarn *skratt*. Jaja, kanske mer normalt att böla till en dramafilm än att böla när man läser barnböckerna om Herr Kattzon som jag gjorde i julas :)
BF + 3
Tänkte väl att det kanske är lika bra att skriva någon liten rad här varje dag för annars tror väl folk att jag ligger på förlossningen :). Här händer det inte mycket nytt trots att många har tippat på att 10:e skulle vara den stora födelsedagen. Är nog ganska säker på att det inte kommer att bli så eftersom de förvärkar jag haft haft kommit på kvälls- och nattetid. Haft mycket svårt att sova inatt på grund av klådan. Har nu även fått mycket klåda på ovansidan av händerna så nu består i stort sett hela kroppen av klådutsatta områden. På tisdag ska vi på besök hos barnmorskan (om bebisen inte har kommit innan dess) och då får jag kolla med henne om det finns något annat sätt att slippa klådan. Igångsättning tror jag inte längre är ett alternativ då kroppen förmodligen inte är redo för en förlossning om den inte startat av sig själv än. Har också läst att igångsättning kan vara mycket stressande för bebisen, att förlossningen oftare blir mer utdragen, att det oftare leder till instrumentell förlossning eller snitt, att igångsättningsvärkarna upplevs som mer smärtsamma än naturliga förlossningsvärkar etc. Dessutom vill jag ju helst inte gå miste om det där minnet av överraskningen och spänningen då man inser att NU är det verkligen allvar - nu ska vi ha bebis. Tror inte det blir samma sak om man får ett datum så man hinner förbereda sig. Vi får se om jag har anledning att återkomma med mer info under kvällen eller om allt flyter på i samma tråkiga takt som vanligt :)
lördag, januari 09, 2010
Topplista
Skulle nästan kunna göra en topplista över var det kliar mest någonstans varje dag. Just nu ligger ovansidan an händerna, baksidan av låren, bröstet, axlarna och ovansidan av underarmarna i ledning... GAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHH. Jag blir GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAALEN!!!!
"Ungefär 1-1,5 % av alla gravida får denna speciella form av klåda. Omkring två av hundra gravida drabbas av graviditetsklåda under den senare delen av graviditeten. "
Varför har jag sån otur?
"Ungefär 1-1,5 % av alla gravida får denna speciella form av klåda. Omkring två av hundra gravida drabbas av graviditetsklåda under den senare delen av graviditeten. "
Varför har jag sån otur?
Lite rörelser
Tycker det börjar bli lite jobbigt att det rör sig så himla lite i magen. Har inte känt några rörelser sen igår kväll och klockan är 16 nu så jag sitter och buffar som tusan på magen för att få något gensvar. RÖR dig då bebis! Jaja, jag försöker ett tag till....
Har publicerat lite renoveringsbilder på hemsidan så där kan man se lite bilder på blivande barnrummen också :)
http://www.freewebtown.com/jaghetersophia/Bostad/index.htm
Uppdatering: Nu har bebisen börjat vakna till liv och rör sig lite - vad skönt...
Har publicerat lite renoveringsbilder på hemsidan så där kan man se lite bilder på blivande barnrummen också :)
http://www.freewebtown.com/jaghetersophia/Bostad/index.htm
Uppdatering: Nu har bebisen börjat vakna till liv och rör sig lite - vad skönt...
BF + 2
Här är allt som vanligt...inga värkar, ingen vattenavgång, ingen teckenblödning - inget alls som tyder på stundande förlossning. Hade en enorm klåda på framförallt rygg och bröst igår kväll och under natten så det har varit en jobbig natt. Fattar att det ska klias så förbannat trots medicineringen. Usch, hoppas jag inte går för mycket över tiden nu för klådan är riktigt jobbig. av sju dagar är ju Marcus borta fem dagar nu så sannolikheten att bebisen vill ut när han är på jobbet är väl kanske rätt stor. Fast nu tror jag väl att jag säkert kommer gå över tiden med fler dagar än så. Känns som om bebisen bestämt sig för att vara kvar till våren..
fredag, januari 08, 2010
Provsvar
Barnmorskan ringde under morgonen med mina provsvar. Hade en lätt leverpåverkan, men inget som innebär fara för mig eller bebisen. Hon sa att man brukar ta nya prover inom 7-14 dagar, men att det förmodligen inte var någon idé då bebisen förhoppningsvis kommit innan dess. Hon undrade lite om medicinen fungerat och jag berättade att jag haft lite klåda trots medicineringen, men inte alls i samma omfattning som tidigare. Hon undrade även hur det var med klådan just nu och jag berättade att det inte kliade nu på förmiddagen, men att klådan främst brukar tillta under kvällen och under nätterna. Hon menade att detta var typiskt tecken på leverpåverkan.
Jaja, nu är det bara att förtsätta vänta på bebisen. Helgen kommer gå så sakta. Har så himla tråååååååååkigt. Att bara sitta ensam här hemma är inte roligt. Att gå på promenad är väl knappt någon idé då jag mest får ont. Tips på vad man kan göra när man har så här tråkigt emottages tacksamt...
Jaja, nu är det bara att förtsätta vänta på bebisen. Helgen kommer gå så sakta. Har så himla tråååååååååkigt. Att bara sitta ensam här hemma är inte roligt. Att gå på promenad är väl knappt någon idé då jag mest får ont. Tips på vad man kan göra när man har så här tråkigt emottages tacksamt...
Övertid
Jaha, blev ingen bebis som beräknat så nu är man inne på övertid. Nu vill jag inte att värkarna sätter igång innan måndag eftermiddag för nu är Marcus borta på jobb igen...
Igår runt 19-tiden lossade en liten bit av slemproppen iaf..men den var ju inte större än en lillfingersnagel så det kan ju dröja länge än...
Igår runt 19-tiden lossade en liten bit av slemproppen iaf..men den var ju inte större än en lillfingersnagel så det kan ju dröja länge än...
torsdag, januari 07, 2010
BF idag - 7 jan
Jaha, idag beräknas då bebisen att födas. Började värka i magen vid 22-tiden igår och jag hade väldigt ont till och från. Haft svårt att sova inatt då jag vaknat av magsmärtor flera gånger. Är dock helt lugnt i magen nu igen. Verkar väl som om man kommer få gå på övertid. Hämtade ut Tavegyl för klådan igår och det var underbart att inte behöva klia ihjäl mig inatt. Lämnade gallsyreproverna idag också så vi får se hur det ligger till med levern. Tagit en magbild nu på morgonen innan utslagen blivit allt för framträdande (ser mycket värre ut kvällstid).
Hoppas verkligen att bebisen kommer idag *håller tummarna*
Nu ska jag ta och vila upp mig då jag sovit så dåligt under natten...
Hoppas verkligen att bebisen kommer idag *håller tummarna*
Nu ska jag ta och vila upp mig då jag sovit så dåligt under natten...
onsdag, januari 06, 2010
Nähäpp
Hade lite oregelbundna värkar under natten, men sedan avstannade allt helt så det var väl bara lie kraftigare förvärkar antar jag. Trist. Får hämta ut med klådstillande medicinen idag ändå...
tisdag, januari 05, 2010
Värkar
Hmm...precis börjat få lite värkar här. Gör rätt ont och känns på ett annat sätt än förvärkar jag haft tidigare. Får se om det är nåt på G. Ska försöka lägga mig och vila...
Mera klåda
Jaha, nu har klådan även spridit sig till överarmarna, rumpan och låren. Bara ansiktet, underbenen, händerna och fötterna som inte klias än så länge.......
Skiiiiiiiiiiiiit..
Imorgon kommer Marcus hem igen så då tycker jag att bebisen kan ta och komma ut!
Skiiiiiiiiiiiiit..
Imorgon kommer Marcus hem igen så då tycker jag att bebisen kan ta och komma ut!
Svar från BM ang klåda
Fick mailsvar från barnmorskan idag:
Hej!
Det är bra att du hör av dig, vid tilltagande klåda ska man kontrollera ett prov som heter gallsyror och som stiger om levern är påverkad av graviditeten. Provet ska tas fastande på morgonen, det betyder att du inte ska äta eller dricka efter kl. 22.00 kvällen före provtagningen, du får komma till vårt laboratorium på torsdag den 7/1, du anmäler dig i kassan men ska inte betala, jag har bokat in dig kl. 08.15 men det är en preliminär tid så det blir ibland väntetid. Provsvaret bevakar jag och meddelar dig, det tar oftast några dagar. Om du har behov av klådstillande tabletter Tavegyl får du höra av dig , jag kan ordna ett recept via distriktsläkare.
senare under dagen ringde barnmorskan och ville bara få bekräftat om jag fått mailet. Hon hoppades att provsvaren skulle komma på fredag, men kunde dröja till på måndag om vi hade otur. Om proverna skulle visa på leverpåverkan och bebisen inte kommit än så blir jag förmodligen igångsatt sa hon. Som tur är så är det ganska ovanligt med leverpåverkan, men dte var lika bra att kolla upp det med tanke på min klåda.
Hej!
Det är bra att du hör av dig, vid tilltagande klåda ska man kontrollera ett prov som heter gallsyror och som stiger om levern är påverkad av graviditeten. Provet ska tas fastande på morgonen, det betyder att du inte ska äta eller dricka efter kl. 22.00 kvällen före provtagningen, du får komma till vårt laboratorium på torsdag den 7/1, du anmäler dig i kassan men ska inte betala, jag har bokat in dig kl. 08.15 men det är en preliminär tid så det blir ibland väntetid. Provsvaret bevakar jag och meddelar dig, det tar oftast några dagar. Om du har behov av klådstillande tabletter Tavegyl får du höra av dig , jag kan ordna ett recept via distriktsläkare.
senare under dagen ringde barnmorskan och ville bara få bekräftat om jag fått mailet. Hon hoppades att provsvaren skulle komma på fredag, men kunde dröja till på måndag om vi hade otur. Om proverna skulle visa på leverpåverkan och bebisen inte kommit än så blir jag förmodligen igångsatt sa hon. Som tur är så är det ganska ovanligt med leverpåverkan, men dte var lika bra att kolla upp det med tanke på min klåda.
måndag, januari 04, 2010
Jävla klåda
Jag har till och från under senare delen haft en viss klåda på kroppen, men nu är det fan olidligt. Jag har utslag över mage, bröst, hals och rygg och det klias nåt så grymt mycket att jag knappt står ut längre. Sökte på Internet efter klåda under graviditeten och fick följande svar:
"Har du klåda och prickar på magen kan det vara ett tecken på att levern är ansträngd. Visa upp prickarna för din barnmorska och be om att de tar ett leverprov. Nedsatt leverfunktion kan leda till ökad blödning under förlossningen. "
"Klåda över hela kroppen – kan vara ett tecken på att levern inte orkar med den ökade belastningen som uppstår under graviditeten. Då måste dina levervärde övervakas extra. Ett måste: Berätta alltid för barnmorskan om du har mycket klåda, förhöjda levervärden bör övervakas."
Skickade därför mail till barnmorskan nu och hoppas jag får något svar imorgon. JAG STÅR SNART INTE UT LÄNGRE. Åt helvete med att Marcus jobbar - jag vill att bebisen kommer ut NUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!!!!!!!!!! Faaaaaaaaaaaaan vad det kllllliiiiiiiiiiiiiiiiiiias..........
De senaste två dygnen har det även varit mycket stilla i magen. Inte alls mycket aktivitet. Tidigare två veckorna har det varit kraftfulla rörelser i stort sett dygnet runt. Marcus har varit lite orolig, men jag har faktiskt tagit det väldigt lugnt...så länge jag känt rörelser någon gång per dygn så har jag känt mig nöjd.
Nä nu är det nog lika bra att lägga mig så jag kan somna och slipper känna denna klåååååååååååååååååååda...
"Har du klåda och prickar på magen kan det vara ett tecken på att levern är ansträngd. Visa upp prickarna för din barnmorska och be om att de tar ett leverprov. Nedsatt leverfunktion kan leda till ökad blödning under förlossningen. "
"Klåda över hela kroppen – kan vara ett tecken på att levern inte orkar med den ökade belastningen som uppstår under graviditeten. Då måste dina levervärde övervakas extra. Ett måste: Berätta alltid för barnmorskan om du har mycket klåda, förhöjda levervärden bör övervakas."
Skickade därför mail till barnmorskan nu och hoppas jag får något svar imorgon. JAG STÅR SNART INTE UT LÄNGRE. Åt helvete med att Marcus jobbar - jag vill att bebisen kommer ut NUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!!!!!!!!!! Faaaaaaaaaaaaan vad det kllllliiiiiiiiiiiiiiiiiiias..........
De senaste två dygnen har det även varit mycket stilla i magen. Inte alls mycket aktivitet. Tidigare två veckorna har det varit kraftfulla rörelser i stort sett dygnet runt. Marcus har varit lite orolig, men jag har faktiskt tagit det väldigt lugnt...så länge jag känt rörelser någon gång per dygn så har jag känt mig nöjd.
Nä nu är det nog lika bra att lägga mig så jag kan somna och slipper känna denna klåååååååååååååååååååda...
3 dagar kvar = Utegångsförbud
Nu har jag gett bebisen utegångsförbud i några dagar. Marcus åker bort på jobb nu och jag vill inte att värkarna startar så länge han är bortrest så därför får värkarna starta först på onsdag efter lunch. Jag hoppas bara på att bebisen inte visar på tecken att inte lyda sin mamma redan nu - det kan gärna vänta några år :).
Är hemskt orolig för att behöva vara ensam när förlossningen startar. Marcus har 1½ timmes resväg från jobbet och med snö och halka så får man nog räkna med 30 minuters extra restid. Dessutom måste han ju lämna av hunden hemma hos sina föräldrar på vägen (Tacka vet jag mina katter som är självständiga varelser). Dessutom har Marcus ett arbete där han inte under några omständigheter får lämna sin arbetsplats förrän någon kollega kommit till arbetet och löst av honom. Så om vi har tur och en kollega kommer efter 30 minuter så går det som snabbast att komma hem efter 2,5 timme. Om värkarna skulle börja när Marcus går på sitt pass och ingen kan ersätta honom skulle det ta 12+2= 14 timmar innan han är hemma. Då han jobbar nattetid så skulle han dessutom komma hem helt trött och utmattad = Skräckscenario!. Folk brukar säga att "Jaja, men det brukar ta lång tid för förstagångsförderskor att föda så han hinner nog hem", men då blir jag SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ irriterad! Jag skiter väl i om han bara skulle hinna med krystningsskedet för jag vill ju inte ligga där ensam flera timmar på förlossningen helt ensam utan mentalt stöd och praktisk hjälp från min make. Jag behöver säkert honom mer i början än i slutskedet. Blev kanske rörigt, men jag hoppas att ni fattar?
Ett andra problem när Marcus jobbar borta är ju när tusan det är dags att ringa och "kalla hem" honom. Man vill ju inte ringa helt i onödan och att han börjar ta sig hem och att det sedan visar sig vara falsklarm och man blir hemskickad.
Jaja, det är inte mycket annat jag han göra nu än att vänta och hoppas på att Marcus är hemma när allt startar....
Är hemskt orolig för att behöva vara ensam när förlossningen startar. Marcus har 1½ timmes resväg från jobbet och med snö och halka så får man nog räkna med 30 minuters extra restid. Dessutom måste han ju lämna av hunden hemma hos sina föräldrar på vägen (Tacka vet jag mina katter som är självständiga varelser). Dessutom har Marcus ett arbete där han inte under några omständigheter får lämna sin arbetsplats förrän någon kollega kommit till arbetet och löst av honom. Så om vi har tur och en kollega kommer efter 30 minuter så går det som snabbast att komma hem efter 2,5 timme. Om värkarna skulle börja när Marcus går på sitt pass och ingen kan ersätta honom skulle det ta 12+2= 14 timmar innan han är hemma. Då han jobbar nattetid så skulle han dessutom komma hem helt trött och utmattad = Skräckscenario!. Folk brukar säga att "Jaja, men det brukar ta lång tid för förstagångsförderskor att föda så han hinner nog hem", men då blir jag SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ irriterad! Jag skiter väl i om han bara skulle hinna med krystningsskedet för jag vill ju inte ligga där ensam flera timmar på förlossningen helt ensam utan mentalt stöd och praktisk hjälp från min make. Jag behöver säkert honom mer i början än i slutskedet. Blev kanske rörigt, men jag hoppas att ni fattar?
Ett andra problem när Marcus jobbar borta är ju när tusan det är dags att ringa och "kalla hem" honom. Man vill ju inte ringa helt i onödan och att han börjar ta sig hem och att det sedan visar sig vara falsklarm och man blir hemskickad.
Jaja, det är inte mycket annat jag han göra nu än att vänta och hoppas på att Marcus är hemma när allt startar....
söndag, januari 03, 2010
4 dagar kvar
..och om mindre än 5 timmar är det bara 3 dagar kvar. Har inga känningar alls. Börjar bli lite jobbigt att vara gravid nu när jag fått utslag på kroppen och det klias över hela magen, bröstet och låren. Skulle göra vad som helst för att det skulle sluta klia. Trots promenader och stimulans av bröstvårtor/vårtgårdar är det dock ingen bebis i sikte. Ett par i föräldragruppen som också var beräknade till 7 jan fick dock bebis 1 jan. Kul :). Snart är det vår tur...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)