2013

2013 har varit ett fantastiskt år och jag slår vad om att 2014 blir ÄNNU mer spännande. Ser verkligen fram emot att André kommer börja prata mer och mer.

Nyåret firas hemma i lugn och ro med barnen. Jag har gjort en barnslig smörgåstårta och vi skålar i cola med partyhattar som barnen gjort själva. När det blir mörkt skickar vi upp vackra kinesiska lyktor istället för högljudda och hemska raketer.

Julen 2013

På något sätt kändes detta som vår första jul tillsammans. Till skillnad från förra året har flickorna pratat mycket om julen och tomten och var mycket förväntansfulla. Denna jul var ju också André mer nårvarande så familjen kändes komplett. Vi började med att ha uppesittarkväll dagen innan jul. Vi åt ost och kex och tittade på Arturs jul - den bästa animerade filmen någonsin. Flickorna fick äntligen öppna sina smällkarameller. På morgonen hade tomten lämnat ett varsitt paket under flickornas julgranar på respektive rum. När Miléa kom in till oss på morgonen och vi frågade om hon hade något paket under granen och hon sa nej. Hon gick in flera gånger och tittade, men sa att det inte var något paket där. Vi följde då med henne och då sa hon "titta - inget paket under granen" medan hon
lyfte på granen. Hon tog det verkligen bokstavligt. Granen stod ju inte på paketet så vi skulle väl ha sagt att paketet låg bredvid granen istället :). Det var ju ett stort paket som var större än granen så fattar inte att hon missade det.

Först spenderades julen hemma hos min mamma med min syster och hennes familj med god mat och julklappsutdelning. På eftermiddagen ar det iväg till makens släkt. Feline framkallade många skratt hos oss alla. Hon började med att berätta för tomten att hon var lite besviken för hon hade önskar sig en guldponny och att hon skrivit det på en lista, men att hon inte fick någon av tomten hemma hos mormor. Efter varje klapp som delades ut gav Feline tomten en kram med motiveringen "det kostar en kram att få en klapp förstår du". Någon gång kramade hon tomten när andra fick klappar. Någon gång sa hon åt en av de vuxna att han var tvungen att krama tomten när han fick en klapp. Efter en lång tid av julklappsavdelningen förklarade hon även för tomten att "min mamma har inte fått någon julklapp än och hon behöver också få en" jag hade tydligen varit snäll och förtjänat en tyckte hon. Feline var väldigt uppspelt på kvällen och stannade uppe till 21.30 och lekte med sina julklappar, men det får man väl göra på julafton :)

Klapp på axeln! jag är fantastisk!

Ja nu tänker jag faktiskt skryta över mig själv så gillar ni inte det så kan ni sluta läsa här :)

* Jag har tre barn väldigt tätt och vi har varit hemma helt med dem så ingen har börjat förskola. Feline börjar 15 timmar i februari när hon är 4 år, Miléa hoppas vi få in på 15 timmar i augusti när hon är 3½ och André hoppas vi få in under hösten när han fyller tre år. kommer han inte in då kan jag nog vara hemma tills han fyller fyra år.

* Jag har en man  som jobbar på annan ort så jag en ensam dygnet runt med barnen de dagar han arbetar.

* Jag har EDS som för mig innebär kronisk smärta (förutom blödningsproblematik). Jag har smärtor i rygg, höfter, handleder, tumgrepp, axlar, nacke, fingrar, knän, fötter. Sömnsvårigheter till följd av smärtor. Mina muskler arbetar 300% mer än hos en normal person för att hålla ihop mina överrörliga leder. När ni går på asfalt så springer jag i djup sand. Ibland är smärtan så svår att tårar kommer. I helger var det så jobbigt med tumgreppet att jag inte kunde dra upp kläder, byta blöja, lyfta så svärföräldrarna fick ta André och mamma tog Miléa. När jag försökte kratta löv i några minuter så pajade både händer och rygg. Jag kan inte göra det som många andra tar för givet.

Trots allt detta så tar jag hand om hem och barn själv medan maken är borta. Folk säger till mig att barn behöver dagis för att utvecklas men mina barn är duktiga på att rita, kan flera engelska ord (och då även svårare ord som Rainbow, butterfly), Feline som fyller fyra kan skriva bokstäver och kan namn på dem, igår räknade hon till femtio själv, hon kan alla siffror och även enklare mattematik (3+2 är fem etc). De är sociala och trygga. Väldigt lätta att ha och göra med. Upplever inte alls problem med trots, men det beror säkert en hel del på bemötandet. Jag låter barnen vara med och påverka. Istället för att säga till exempel " nu ska vi borsta tänderna" så säger jag något av följande alternativ " ska vi borsta tänderna uppe eller nere först idag" "vill du borsta tänderna före eller efter att du tagit på dig pjamasen" "vill du borsta tänderna själv före eller efter mig". De blir nöjda och får själv vara med och bestämma. Säger man "nu ska vi klä på oss" så får man säkert ett nej, men ger man alternativ "vill du ta på dig den rosa eller lila jumpern idag" så får man svar och de är villiga att medverka. Ni borde testa det ni som upplever att ni har trotsiga barn för jag har aldrig problem.

Summa summarum tycker jag faktisk att jag är för jäkla duktig som klarar av allt detta och uppfostra barn trots att jag har värk och är ensam dygn i sträck. jag får dock sällan någon cred för det. Det är bara min mamma och två kollegor som gett mig beröm faktiskt. När Marcus - en fullt frisk man är ute med barnen får han alltid beröm över vilken duktig pappa han är. Rätt orättvist faktiskt. När han kom cyklandes med alla tre barnen fick han höra "det krävs en riktig man för det där" - när jag kommer cyklandes med barnen efter att jag med mycket värk och ansträngning orkat klä på med min värk så får jag inte höra ett smack. Eftersom nästan ingen annan ger en cred får jag därför göra det själv : jag gör fanimej ett fantastiskt jobb! :)

förvånad

När vi är på öppna förskolan brukar de inglr sångstunden öppna en koffert på detta sätt :de räknar till tre  (ett två treeeeeeeee)och så öppnar de första spännet och så räknar de till tre igen och öppnar andra spännet.

Gissa om jag blir förvånad idag när André snart 16 månader sitter med doktornsväskan hemma och säger "ett tå teeeeeee" och sen tryvker han på första spännet och så upprepar han samma sak och trycker på andra spännet. Sen gjorde han så flera gånger. Snacka om att han är lättlärd :) var så gulligt och han garvade massor :)

Miléa citat

Jag säger till Marcus "jag är så mätt efter julbordet att jag bara vill dö"
Miléa hör detta och börjar stortjuta och säger gråtandes "men då får jag ju aldrig träffa dig mer "

Får tänka på hur man uttrycker sig :)

förskoleplats

Feline fyller snart 4 år och i februari får hon börja förskolan för första gången. Blir bara 15 timmar i veckan men det känns lite sorgset att inte få ha henne hemma längre när msn haft henne hemma i 4 år.  Men hon vill ju så gärna börja förskolan och det blir nog nyttigt för henne  att få vänner i sin egen ålder utanför familjen. hon och  Miléa är ju väldigt tighta och Feline vägrade att gå på gymnastik utan Miléa så jag hoppas att separationen går smidigt.  När en av dem är hos barnvakt så pratar de båda om hur mycket de saknar varandra. Miléa vill också så gärna börja förskola. Hon fyller snart 3 men ska börja tidigast till hösten. Kommen inte bli lätt att lämna Feline på förskolan och flrklara för Miléa att hon måste följa ned hem igen.

språkliga revolutionen

Ja den senaste veckan har André börjat prata och härmas mer och mer. I tisdags hängde han glatt med och hurrade "heja mormor" tillsammans med flickorna. Han sa även "också ha". Han låter som häst, får, katt, hund, lejon och tupp. Han har börjat peka ut näsan när man frågar var näsan är och kan ta instruktioner när man ber honom att göra något. Han kan alla rörelser till sånger som "en kulen natt"och "i ett hus i skogens slut". Han älskar att dansa ich är full av energi och nyfikenhet

lucia

I måndags var tjejerna med i sitt första luciatåg. De var inte förberedda men skötte sig så fint. Miléa dansade  och feline sjöng fast hon aldrig hört låtarna.  Feline har även träffat en pojkvän son hpn gick och stog hand i hand med.

Igår var Feline och marcus på biblioteket och då fick hon  syn på ett vykort med ett tecknat luciatåg. Då sa hon att hon så gärna ville ha det kortet för att hon aldrig skulle glömma när hon gick i luciatåget.  Så himla sött tyckte jag :-)

citat Feline

"Mamma det är bäst du går här ifrån för om två minuter kommer jag prutta och då vill du inte vara här. Du förstår att prinsessor också pruttar ibland. De har långt hår och pruttar".

Frågade även Feline om det fanns något som hon ville lära dig och fick det oväntade svaret att hon ville slå världsrekord. Ja det är väl bara att hitta på nåt roligt rekord hon kan slå :)

roliga uttryck

Feline har så roliga uttryck "här får du polarn" och "fattar du eller? Capisch!"har hon sagt till Miléa senaste dagarna :) vet inte varifrån hon fått det. Inga uttryck vi använder oss av här hemma direkt .

kärleksförklaring och klätterapa

Feline är bra go. Idag kom hon och formade  ett hjärta med fingrarna och sa:det här betyder att jag älskar dig.  Sen kröp gon upp i mitt knä och sa "jag är så kär i dig". Sen kryper hon ofta upp hos nig i soffan och säger att det är så mysigt och att jag är så mjuk och go.

André är lite envis just nu så det är fullt ipp. Drar hela tiden fram köksstolar till diskbänken där han plockar ur diskstället och hittar på massa annat hyss. Sen öppnar han kylskåpet hela tiden också.

Tiden går

Tiden går så snabbt med tre barn och arbete så det har helt enkelt inte funnits tid att uppdatera bloggen. Jag har helt enkelt prioriterat det jag älskar allra mest: min familj :). Ungarna utvecklas så snabbt att man bara vill stanna i nuet en stund till - för imorgon är det borta.

Felines utveckling
Feline har kommit att bli den smartaste ungen jag vet. Hon lär mig så mycket nya saker: när dinosaurier levde, hur fossiler blev till, hur man uttalar olika dinosaurienamn till etc. Hon kan namnge och peka ut planeter i solsystemet, kommer lite då och då med nya engelska ord hon lärt dig, hon ritar detaljer som fingrar och tår på sina gubbar, hon berättar var i världen olika djur bor och vad de äter, hon bygger ihop en byggnadssats som en bil efter ritning. Ja jisses - det är bara en bråkdel. Hur är enormt kunskapstörstande och vill lära sig allt : varför blir handen röd när man håller den framför lampan? Varför är snö kallt? Ännu har inget av barnen börjat dagis. Feline ska få plats på en förskola som de ska bygga, men just nu river de gamla byggnaden så det lär väl dröja till tidigast våren innan den står klar. Kommer nog inte bli några problem att sätta in en fyraåring på dagis - hon längta enormt mycket. Själv längtar jag inte alls så mycket. Har ju haft barnen hemma i fyra år så det kommer bli enormt tomt att släppa iväg dem, men de måste ju få vara ifrån oss föräldrar och hitta vänner också - det är väl på tiden nu. Hon har börjat på gymnastik och hon är riktigt duktig att gå balansgång, kasta/pricka saker och så vidare. Hon är FRUKTANSVÄRT pratglad och babblar konstant. Hon har en enorm fantasi och berättar egna sagor hon kommer på hon sjunger gärna och hittar på egna sånger. Hon älskar att titta på teater och lever sig verkligen in i det och börjar prata med dockorna, kommer med idéer och förslag och pratar med "skådespelarna". Fortfarande har hon ingen trots. Ni som sa att "vänta bara - treårstrotsen kommer" har fel. Den drabbar nog helt enkelt inte alla barn för om tre månader fyller hon fyra år. När jag varit arg på något har ju Feline lärt mig hur man ska andras för att lugna ner sig. Hon är för smart ungen - vet inte var hon fått det ifrån. Hon uttrycker sin vilja, men det går absolut att prata med henne och hon kan förstå varför det inte alltid blir som hon vill. Blir hon sur reagerar hon oftast med att dra sig undan. Hon skriker inte och härjar. Hon har fått sin pappas lugna temperament. Hon är väldigt lik honom på många sätt. För Feline går det lika bra med mamma som pappa. Hon dissar nästan all mat förutom pasta och vill aldrig testa något nytt. Hon har blivit ganska lat av sig och kan tycka det är jobbigt att gå - vill hellre cykla.

Miléas utveckling
Miléa är liksom sin syster väldigt pratglad, älskar att sjunga och att gå på teater. Hon älskar att skapa/leka med lera och måla. Hon tycker om att dansa. Hon är väldigt kreativ, vilket hon måste ha ärvt efter mig. Hon målar regnbåge, spindel, snurror, sol så man ser vad det föreställer. Hon kan en del bokstäver också. Miléa är väldigt lik mig - hon har ett hett temperament och är en känslomänniska. När hon är arg då är hon ARG och när hon är glad så är hon GLAD. Hon äter nästan all mat och vill gärna smaka nya saker. Hon går jättegärna långa promenader. Hon är väldigt pappig utav sig.

Andrés utveckling
André är nog det av barnen som samspelat mest vid den åldern. Har är med på en gång när man hittar på nya lekar och imiterar. Här om veckan när jag lekte raketen så började han göra likadant och står och stampar, klappar händer och sträcker upp dem i luften och skriker "iiiiiihhhh". Gör man rörelserna till imse vimse spindel så är han snabb att hänga på. Han vill gärna bli jagad och leka tittut. En väldigt glad liten kille som alla blir kära i. Snabblärd. Dansar gärna. Härmar ord - här om dagen hängde han upp sig på ordet "också" fast han förstår nog inte riktigt innebörden :). Kastar man en boll så kastar han tillbaka. Han springer för fulla muggar, tar sig både uppför och nerför trappen själv. Han äter det mesta. Katter är mycket intressanta djur. Mycket mammig av sig.

Barnens samspel
Som ni märker är flickorna extremt olika varandra med det mesta, men en sak har de gemensamt (förutom att de älskar att leka jaga)- de är varandras bästa vänner. Om en av dem är hos barnvakt så pratar den andra ständigt om att hon saknar sig syster och hur mycket hon längtar efter och älskar henne. De sitter gärna tätt ihop när vi får på teater eller gymnastik. De rollspelar med varandra med ett givande och tagande. Det är extremt roligt att de har så kul ihop. På kvällen vill Feline gärna natta Miléa och fråga om hennes gosedjur får sova hon henne och Miléa vill gärna att Feline nattar henne. André är ju fortfarande lite för liten att delta i deras lekar, men ibland leker de alla tre tillsammans. Här om dagen hörde jag Feline och André som skrattade för fullt när jag stod och diskade. Gick in i rummet och fick se att Feline sprutade med vatten i en blomspruta in i munnen och i Andrés ansikte. Det var tydligen toppen.

Min utveckling
Jag känner att jag utvecklats enormt sedan jag påbörjade mitt nya arbete i december förra året. Jag arbetar med sjukskrivningar och läser varje dag om folk som drabbats av cancer eller andra livshotande sjukdomar. Varje dag när jag slutar mitt arbete känner jag mig lycklig och tacksam för att leva. EDS är en kronisk sjukdom och visst är det jobbigt med ständig smärta, men jag lever och får vara det bästa jag vet: MAMMA. Varje dag när jag kommer hem känner jag mig så tacksam och lycklig över att få leva och ha fått så fina barn och underbar make. Jag vill inte slösa bort någon minut med barnen så det är väl därför bloggen har blivit nerprioriterad. Insåg dock att så mycket hänt sedan sist och man glömmer saker alldeles för lätt så det är roligt att skriva ner saker så man aldrig glömmer.

Mina barns namn

Har fått frågan om hur barnens namn uttalas och det kan ni höra i filen på denna sida. Jag tänkte även passa på att berätta om historien bakom namnen.

Feline: Detta namn kom Marcus på en dag när vi gick runt i London. Jag var inte gravid då, men vi genomgick fertilitetsbehandling. Han sa då att ”Om vi får en tjej kan hon väl heta Feline”. Vet inte om han sa det på skoj eller inte men jag tyckte det var perfekt. Han hade fått det ifrån att det står Feline på våra kattmatssäckar. Feline [filajn] betyder ju kattdjur på engelska, men då uttalas det alltså annorlunda är Feline som uttalas väldigt svenskt J. Feline heter tyckligen också flickrådjuret i Bambi, men då uttalas det också annorlunda – som namnet Celine fast med F.

Miléa: Jag tittade på Tingeling med Feline och fick för mig att drottningen där hette Eléa (men tror att jag hörde fel). Då kom jag bara på namnet Miléa av någon anledningen. Marcus gillade inte namnet direkt, men efter att ha smakat på det under en tid så gick han med på förslaget. Nu i efterhand vet jag att ordet betyder godhjärtad och att det finns en kaffesort som heter Gevalia Miléa och en grekisk ö vid namn Miléa.

André: Hur det namnet uttalas behöver jag kanske inte gå in på J. Namnet var återigen mitt förslag. Hade Feline eller Miléa blivit pojkar hade de nog hetat Dexter så jag är jävligt glad att de blev flickorJ. Vi letade efter ett namn som inte var allt för vanligt och som hade ett mjukt uttal som passade ihop med Feline och Miléa. Ville inte heller ha ett namn med V eller W eller så i då det är lite för populärt.

Så uttalas namnen

1,2,3

Om tre dagar är barnen 1,2 och 3 år :)

citat vuxenblöjor

Feline sitter vid frukostbordet och tänker. Plötsligt frågar hon "finns det vuxenblöjor också"?-ja visst finns det. Om man är sjuk eller gammal kan det hända att även vuxna har blöjor. "Jaha men farfar är ju gammal. Har han blöja då?" . Hon har såna funderingar.

André snart ett år

Min underbara son fyller 1 år 23 augusti. Det firas imorgon med en tårta som innehåller citronchoklad och kokosmousse .

Gosiga syskon

Feline och Miléa har verkligen kommit varandra jättenära de senaste 5-6 dagarna och det är sån fantastisk känsla att höra dem skratta och leka tillsammans. Hoppas verkligen detta håller i sig. På morgonen efter frukost runt 7.30 har de gått in i vardagsrummet och genast satt igång att leka. De har olika rollspel där de leker med dockor, lagar mat, är på spökjakt och en massa annat. Sedan har de lekt tillsammans fram till runt 13. Att gå in och borsta tänder och störa dem mitt uppe i leken har verkligen tagit emot :). Visst bråkar de fortfarande emellanåt, men ibland lyckas de lösa konflikterna själva. De kan emellanåt säga förlåt och krama om varann när de gjort fel. Emellanåt har de kramats ändå. Här om dagen lekte de att det var Felines födelsedag och Feline undrade om Miléa hade några presenter. - Ja, svarade Miléa - Presenter med papper på? - Nä bara godis. - Feline skriner och kramar om Miléa: tack Mimmi du är min bästa vän i heeeeela världen.

När Feline blir mamma- citat

"Jag är en stor flicka nu och äter jag ordentligt så blir jag snart mamma och då får jag göra farliga saker"
- Jaha, vad ska du göra för farliga saker då?
"Ta i varma saker till exempel, och ta saker som står på spisen och saker som man kan äta långt upp i högsta skåpet - det ska jag göra när jag blir mamma"

André går

Idag har André gått en massa själv. Vid tre tillfällen gick han över två meter (passerade 7 st kakelplattor på 30cm) och vid ett tillfälle gick han mellan toalettdörren och toaletten på familjecentralen (1,5 meter). Sedan har han även gått kortare bitar när han gått mellan möbler och så. För övrigt har vi från den 11 augusti börjat träna honom i att äta maten själv med sked. Det går rätt bra. Han kladdar inget alls, ingen mat på golvet, inga händer som gosar ner sig i maten. Han sitter med sin sked och försöker ta upp mat och ibland lyckas han och stoppar den i munnen. Han har också börjat stapla två klossar uppepå varann. Vällingen äter han upp allt helt själv från flaskan sedan någon vecka tillbaka. Förut fick man hjälpa till att vinkla flaskan för att han skulle få i sig det sista, men det klarar han själv nu.Går framåt i utvecklingen med andra ord.

Syskongräl/syskonkärlek och citat

Feline och Miléa har ju som jag skrivit tidigare grälat väldigt mycket så jag har försökt att få dem att samarbeta så mycket det går. När Miléa tex har problem att få på sig byxor så ber jag Feline att hjälpa henne, när Feline inte hittar något så ber jag Miléa att hjälpa henne att leta, när de ska bada får de tvåla in varandra, de har fått rulla en boll till varandra så de lär sig att samarbeta etc.

André har ju haft tandbrytning så har var svårlagd en kväll så jag fick koncentrera mig på honom och tänkte skjuta upp läggningen av flickorna en stund, men då röck Feline in och gjorde exakt samma rutiner som jag brukar göra: Hon la Miléa i sängen, bäddade om henne med täcket, tog alla gosedjur och frågade om vart och ett av dem fick sova hos henne "bääääää - får jag sova hos dig " frågade lammet "ja" svarade Miléa "hohooooo - får jag sova hos dig" frågade ugglan "ja" svarade Miléa  och så fortsatte det med alla gosedjuren. Sedan sjöng hon två godnattsånger för Miléa, släkta lampan och stängde dörren. Sen gick hon själv ner och la sig. Bra samarbete det där :). Idag satt de till och med och spelade spel tillsammans.

Vill även dela med mig av några citat och bilder:

"Jag orkar inte bära alla mina gosedjur - jag får så ont i armen" - Miléa 2 år har redan fått arbetsskada :)

"Hur får man igång den här jävla surfplattan?" Feline 3½ år låter som en bortskämd liten skit :)

 

konstnär

Feline har börjat rita så många bilder. Tycker att hon är riktigt duktig för att vara 3½. Så liten, men ändå ritar hon bättre än sin far :)

 

det första Feline ritade som man såg var det var: regnbågar i massor. Sedan ritade hon även sol, regn och gräs.

...sedan ritade hon av ett rymdskepp (originalbilden längst ner)

 

 

 

Första teckningen på en människa: en clown. Tycker själv det ser ut som Plupp om ni minns honom :)

 ...Sedan blev det en regnbågsspindel...












...och igår blev det en val

EDS

Nu ska vi se vad som hänt sedan sist jag skrev. Det har varit en fantastisk sommar så datorn har fått komma i sista hand J. Ungarna är helt galna i att bada så det har blivit badande i både plaskdammen här i Kumla, mammas pool, svärföräldrarnas pool och i två sjöar.

På Sophiafonten har det hänt en del. Som vi vet har jag haft extrem foglossning under mina graviditeter och jag fick diagnosen hypermobilitetssyndrom (överrörliga leder. Ni vet också att jag varit på utredning för mina blödningsbesvär som jag haft hela livet. Blödningarna har utretts sedan barnsben, men man har inte kunnat hitta en förklaring till varför jag blöder så lätt och så länge och får blåmärken utan någon anledning alls. Sprang på en hemsida där det stod om en sjukdom som heter EDS (Ehlers Danlos syndrom) och att detta innebar hypermobiltet + blödningsproblem. Att läsa om diagnosen var verkligen en aha-upplevelse. Tog kontakt med min hematolog som tyckte det lät som att detta kunde vara en anledning till mina blödningsproblem, men att han inte sysslade med bindvävssjukdomar så han hänvisade till vårdcentralen.  På vårdcentralen blev jag undersökt och läkaren sa ” ja du har säkert EDS men det finns inte man kan göra åt det så vi sätter ingen diagnos för det tjänar ju inget till”. Jag var påstridig att jag ville ha en diagnos bekräftad om det nu är så att jag uppfyller kriterierna. Det hela ledde till att en remiss skickades till neurologen. På neurologen träffade jag en specialistläkare på EDS som undersökte mig noggrant och bände i alla leder och kollade provsvar (jag har låda ferritinvärden och har fått flertalet dropp för detta och det var tydligen många med ERD som uppvisade samma sak). Han sa att det inte rådde något tvivel om att jag har EDS och satte diagnosen. Känns skönt att äntligen få förklaring varför jag har onormala blödningar, blåmärken, kronisk ryggvärk, värk i handleder/fingrar/knän/ axlar,  stelhet i hela kroppen, en nacke som låser sig, tumme som hoppat snett etc.

Att få en diagnos underlättar ju även för mig att veta vad jag ska göra för att inte försämras så drastiskt i framtiden. Enligt neurologen var A och O att få daglig vila. Han berättade att musklerna får arbeta ungefär tre gånger så mycket som hos en” normal” person för att stabilisera upp de överrörliga lederna, vilket leder till smärta och överansträngda muskler. Att bara ligga och vila var ingen bra idé ansåg han då musklerna har svårt att slappna av även då.  Han rekommenderade  mindfullnes och avslappningsövningar och att man verkligen tränar avslappning och hittar dagligt sätt att få kroppen att återhämta sig. Kanske inte så lätt med en 1,2 och 3åring hemma? När jag var hemma hos svärföräldrarna och satt i deras massagestol  upplevde jag dock förbättring i 1½-2 timmar efteråt så det blir till att skaffa mig en massagestol. Maken masseras mig visserligen ofta, men jag känner mig ofta som en börda och behöver ju även massage av armar, ben och fötter och inte bara ryggen så jag tror att en massagestol vore en bra investering för framtiden.  Att få en diagnos känns också  skönt då man ibland kan uppleva att omgivningen kan uppfatta en som hypokondrisk som har ont överallt och jämt. Nu kan jag i alla fall säga att detta beror på en diagnos jag har och att det inte är något jag hittat på utan som två läkare och en specialistläkare har bekräftat. Jag har i och med diagnosen fått gehör från jobbet då jag sagt att jag behöver en mer anpassad arbetsplats. De beställde en stol åt mig i december och 8 månader senare har jag fortfarande inte fått någon. Nu ska jag få kontakt med företagshälsovård som undersöker mitt kontor och vad som behövs anpassas. Hoppas det går snabbt för jag vill inte bli sämre – nu räcker det. Ska ta kontakt med sjukgymnast och hoppas på att det finns någon där som har koll på EDS.

På Barnfronten så fortsätter de utvecklas som de ska. André fyller snart 1 år och tar två steg själv. Feline börjar rita riktigt finns teckningar så jag är så stolt så. Miléa tycker också mycket om att rita, men har inte ritat några riktiga bilder än.

 

1årskontroll brännskada

Igår var vi med Miléa till brännskadeavdelningen i linköping. Det var kanonväder så vi började med att besöka trädgårdsföreningen där vi lät ungarna busa av sig i den stora fina lekparken som finns där.  Sedan begav vi oss sjukhuset. Miléa var på gott humör hela tiden tills hon steg innanför dörren hos doktorn. Få blev hon som förbytt. Helt hysterisk, grät, slogs, ,skrek "vill inte vara här, vill inte träffa doktorn, vill gå härifrån, det gör ont". Vi hade förberett henne på att doktorn bara ville titta och att det inte skulle göra ont, men det hjälpte inte. Hon som tyckte det skulle bli kul att träffa doktorn och allt, men jag antar att hon har dåliga minnrn från alla skrapningarna de gjort där. Slutade med att Marcus fick gå ut med alla barnen så jag ens kunde ha en konversation med doktorn. Någon fotografering och djupare koll på skadorna gick inte få. Läkaren hann dock konstatera att ärren är aktiva:röda, hårda, tjocka. Vi ska fortsätta med daglig smörjning med mjukgörande salva och silikonsalva. Vibhar använt dermatix silikonsalva på käken men nu rekommendes även att smörja axeln med silikon. Vi ska köpa prosil då det är ett silikonstift som man kan smörja innan vi sätter på henne mepiformplåstren. Fortsatt omplåstring dagligen samt att fortsätta använda tröjan i minst ett år till alltså.Att behandla ärren kommer ta säkerligen minst 2 år - om det någonsin kommer att göras. Ärret på käken kunde eventuellt skäras bort i framtiden. De stora ärren på axeln går förmodligen inte att göra mycket åt utseendemässigt. Om huden stramar och rörelseförmågan blir inskränkt och om ärret inte "växer med henne" så kan hon behöva en transplantation, men då kommer tydligen ärren bli ännu större istället. Det skulle eventuellt gå att spruta in ärren kortison i ärren, men det var svårt att bli jämnt så det finns risk att ärren blir knöligare. Sedan fanns det något alternativ att ha på syra på ärren. Som det ser ut så ansåg nog läkaren att det ändå var bäst att låta ärren vara, sen får tiden utvisa om det är någon idé för någon behandling. Nästa kontroll blir om ytterligare ett år, men det är högst osannolikt att man gör något så tidigt. Det är bara att fortsätta som tidigare fast med två ytterligare silikonsmörjningar med prosil. Ska hålla ett extra öga på att hon kan röra armen ordentligt för vid rörelseinskränkning kan man behöva operera henne innan ess. Sedan är det fortsatt viktigt med solskydd 50 i minst ett par till. Solen ger ärren mörka pigment och ger smärta i ärren.

 

Så fort Miléa lämnade doktorn så var hon glad och nöjd igen. Passade på att åka till gamla Linköping där vi åkte häst och vagn, tittade på kaniner/höns/getter, lekte i jättefin lekpark och åkte barntåget tillbaka till bilen. Det var en mysig dag. Får göra om det nästa sommar på återbesöket.

roliga citat kränkning

Feline har ju inte använt blöja på hur länge som helst men igår satte marcus på henne en sådan.  Vi var på kryssning, hon hade inte kissat på kvällen när hon la sig och han var osäker på att hon skulle hitta toaletten i hytten under natten. Dagen efter var Feline väldigt upprörd över detta. "Pappa varför tog du på mig blöja för. Jag är ju ingen bebis längre! Jag kunde inte sova på hela natten. Du kränkte mig. Man säger faktiskt förlåt när man kränker någon" . Det där med kränkandet hade hon fått av mig när hon berättade att pappa tagit på henne blöja och jag sa att det måste ha kännts kränkande.  Haha.

Miléa hade också ett roligt citat när hon pratade med mormor i telefonen från fartyget "mormor jag behöver dig -jag är hungrig" . Buffén var tydligen inte nog :)

How lucky am I?

Ni som följt bloggen sedan tidernas begynnelse vet ju om att jag och Marcus har en annorlunda kärlekshistoria att berätta för våra barn och barnbarn: Vi träffades första gången i juni 2005, efter första träffen berättade Marcus att han skulle gifta sig med mig, vi blev tillsammans på vår tredje träff den 4 juli,  flyttade ihop efter fem dagar, bestämda att gifta oss efter en vecka och var gifta 2½ månad efter att vi blev tillsammans. Allt gick väldigt snabbt, men som ni vet så gick det ju inte direkt snabbt när vi bestämt oss för att bilda en familj. Det ni inte vet, vilket är lite roligt när jag tänker på det, är hur diskussionen kring barn gick innan vi gifte oss. Har tänkt på det senaste dagarna och skrattat lite åt hur det kan bli. Vi pratade ju mycket om framtiden och så för att se att vi ville samma sak - men egentligen ville vi inte riktigt det. Jag var mycket bestämd med att jag ville ha MAX ett barn - Marcus var väldigt säker på att han ville ha två vare sig mer eller mindre. På något sätt så övervann väl kärleken allt och vi struntade i att vi var oeniga i frågan och lät framtiden avgöra hur det blev. Ja det måste väl ha blivit någon kompromiss då 1+2=3 *skratt*. Vad hände? Hur blev jag så barnkär från att inte gillat barn tidigare. Jag tror det hände något med mig när vi var ofrivilligt barnlösa och verkligen fick kämpa för att få barn - man insåg att barn inte är något man ska ta för givet och att de verkligen är mirakel. Att man sedan fick en så go unge till råga på allt gav väl mersmak :). Jag är så enormt tacksam att jag har barnlösheten i bagaget för utan den så hade jag säkert varit enbarnsmamma och på något sätt är det ju inte "jag". Är enormt glad och tacksam över mina tre mirakel som berikar mitt liv varje dag. Nästa vecka har jag och maken min varit ett par i 8 år och i september har vi varit gifta lika länge. Tänk hur det kan gå - vi skulle ju bara gå ut och ta en promenad - inte gifta oss och få tre ungar! :) Finns väl en mening med allt.

Gulliga syskon

Hörde tissel och tassel från Felines rum så jag smög dit och lyssnade "Du är min bästa vän Mimmi så jag delar min säng med dig". Gick dit och frågade vad de gjorde och de sa så klart att de ville sova tillsammans. Lät dem hållas för det är så kul när de inte bråkar så de får väl lite tid för syskonbonding även om jag vet att det innebär att de inte kommer somna på ett tag. Lillebror ligger ju och sover i samma rum och så länge de inte stör honom så är det okej. De ligger inne och fnissar så sött, men André sover som en stock. Nu hör jag dem leka: "Det finns krokodiler här inne" "akta så du inte fastnar" "Vad gör vi nu då? - hur ska vi få loss mig?" "Du kan inte lämna mig här" etc etc

När jag lämnar André på kvällen så står han alltid jätteglad och skrattandes i sin säng. 10 minuter senare så ligger han så sött och sover. Skönt när han kan somna så bra själv.

Stående/första steg(språkutveckling André

Nu går det mycket framåt för André. Imorgon blir han 10 månader - var tog tiden vägen? Han står själv ofta längre stunder nu. Idag tog han ett kliv framåt och visar verkligen att han vill gå. Ordförståelsen börjar ta fart. Så fort man  exempelvis råkar säga ordet "bra" så börjar kan klappa händerna. Räcker att man säger "det låter bra" när man pratar i telefonen så början han applådera :). Även många andra ord märker man att han förstår. Han härmar också jättemånga ord som man säger - fast ibland vet man att han inte fattar innebörden utan bara härmar ordet. Här om dagen hade vägarbetare stängt av vägen och då sa Marcus "jävla muppar" så nu har flickorna börjat säga det hela tiden (tack för det älskling!). När flickorna satt och sa "jävla muppar" gång på gång när vi åt frukost så började André också säga "jävla". Ja det gäller ju att lära sig svära i tid. Nämen så är det ofta - han härmar ord. Igår började han även peka på allt samtidigt som han säger "där" också. Väldigt intresserad av att lära sig vad allt är nu :).

Trotsålder och promenader

Miléa är 2 år och  3 månader och Feline är snart 3 år och 5 månader. Alla pratar om trotsåldrar hit och dit, men jag sitter fortfarande och funderar över när de ska komma. Jag har nog världens snällaste barn helt enkelt. Visst blir de sura emellanåt, men de är ju inte omöjliga på något sätt, går att prata sig till att få dem att gå med på saker. Surheten släpper snabbt. De bråkar ju mycket med varandra, fast senaste veckan har de till och med varit sams mest hela tiden - bara 2-3 bråk om dagen som man behövt avbryta. Tycker ändå att barnen är extremt bra på att hålla sig till våra regler som vi har. Hade nog förväntat mig föräldraskapet mycket värre med barn som hela tiden vägrar göra som man säger, men så är det inte alls. De går när jag säger att vi ska gå från lekparken utan protester fast jag helst vet att de vill stanna kvar, de går runt i affärer själva när vi ska handla och när jag säger att vi ska lämna leksaksavdelningen så följer de snällt med, de river inte en massa i hyllorna i affärer, vi är ute och går flera kilometer och de klagar sällan på att de inte vill gå, de hjälper till att städa efter sig (skulle de vara lite tröga tar man bara fram dammsugaren så är alla leksaker på golvet upplockade på nolltid), de går och lägger sig snällt på kvällarna (är de inte trötta så leker de lite själva på sina rum innan de lägger sig, men det är aldrig skrik och gnäll), Feline klär på sig själv på morgonen etc.

22 april (hade semester 22 april-4 juni) bestämde jag mig för att bara André får åka vagn så när vi ska gå tar jag bara med mig en sits till vagnen. Jag har ju problem med både rygg och handleder så att skjutsa tre barn går inte och vi kan ju inte isolera oss. Det har gått toppen att sluta med vagn. De har gått på promenader på 4 kilometer utan problem. 6 juni var vi till Parken zoo i Eskilstuna och då gick barnen nästan konstant i 7 timmar - bara kortare uppehåll för mat och fika. Och då var de ändå mer aktiva än oss vuxna då de sprang runt och lekte i lekparker och så vidare. Sedan var det kanonhett den dagen också. Såg en massa barn i 2-5 årsåldern som åkta vagn på zoo så jag är riktigt stolt över mina barn som orkade gå hela dagen helt själv och dessutom bara var glada och nöjda hela dagen.

Ja nu blev detta ett riktigt skrytinlägg, men jag har faktiskt riktigt snälla barn och de förtjänar all beröm de kan få :). Skulle vilja ha dem i den här åldern för alltid. Man får pussa och krama på dem hur mycket man vill och får höra "älskar dig" och "du är min bästa vän" flera gånger dagligen. Antar att det inte kommer vara så när de blir tonåringar va? De kanske ger igen då och revolterar rejält :)

Språklig utveckling André

Det känns som om André börjar hänga med lite i den språkliga utvecklingen nu och att han börjar förstå mer. Är det något jag längtat efter är det att han ska börja prata. Feline började ju prata flytande när hon fyllde 2 och Miléa runt 1½ så det är väl inte långt kvar nu får man hoppas :). Här om dagen när svärfar var på besök och skulle gå så sa han "hejdå" och igår när han fick en smörgås så sa han "tack". Vi har artiga barn, för "tack" var Miléas första ord (efter mamma och pappa) och även Feline sa det ordet rätt tidigt. Här om dagen när jag sa hej till André så började han vinka också :). Klappat händerna när man sagt att han ska "klappa händer" har han ju gjort i säkert en månad.

underbarast

Plockar upp lite morötter från golvet och då kommer Mile'a och säger "jag är så stolt över dig mamma" -Jaha varför det? Undrar jag "för att du städar så mycket". Hon måste vara världens gulligaste tvååring. Kommer alltid och ska pussas och kramas,Säger att hon älskar en flera gånger om dagen, säge att man är söt etc. En riktig känslomänniska de där :-)

Syskonbråk

Länge sedan jag skrev, men det har varit väldigt hektiskt hemma. Jag har i stort sett tagit hand om ungarna själv sedan 22 april - Marcus har bara kommit in för att byta blöja på André, lyfta och mata honom då detta varit svåra moment då jag fått problem med mina handleder. I övrigt har jag fått sköta ungarna. Vi har nämligen haft en hel del renovering att göra så när Marcus varit ledig har han fixat det. Barnen har sedan tid tillbaka haft enormt mycket syskongräl så det har inte varit någon dans på rosor må jag erkänna. Ungefär varannan minut all vaken tid har jag fått tjata på dem att sluta bråka. Feline och Miléa bråka ju om allt. Exempel på vad de bråkat om idag: Miléa kallade Feline för "hök", Feline sa till Miléa att hon inte är någon blomma, att de har slagit/nypit/bitat varanda etc etc. Däremellan blir det bråk och skriv för att de slår och knuffar lillebror hela tiden. De gillar inte att han står nära dem, att han har en leksak, att han vill ha en leksak, att han kryper mot en leksak, att han tittar på dem typ. Ja mi förstår vilket jobb det är att hålla dessa tre ungar ifrån att ha ihjäl varann typ. Igår fick jag nog. Fick typ spader av att de bråkar hela tiden och jag verkligen tröttnat totalt på allt tjat och gräl så min snälla make tog hand om barnen hela dagen så jag fick återhämta mina krafter så jag orkar med fem dygn ensam med dem när han är borta på jobb. (Detta trots att han skulle behöva sova då han skulle jobba hela natten). Det var välbehövligt må jag säga. Varit på så mycket bättre humör och orkat med dagen utan att känna att jag håller på att bli helt galen. Har försökt googla på vad skjutton man gör åt syskon som grälar så mycket, men har inte hittat någon vettig lösning. Jag försöker få dem att sätta sig in i hur den andre känner och pratat med dem när de lugnat ner sig, men jag antar att de är för små och att det bara är att låta tiden ha sin gång. Fast det vore ju skönt om de inte bråkade heeeeeeeeeeeeela tiden i alla fall.

Annars har jag påbörjat ett experiment på Miléas hår: balsammetoden. Jag ska sluta att använda shampoo och inte kamma hennes hår. På morgonen och även under dagen ser hennes hår ut som svinto. Det är totaltrassligt och svårt att reda ut. Idag tvättade jag ut hennes hår med ett sista shampo utan silikoner och med sulfater (Fructis pure & shine). Sedan tvättade jag med tvättbalsam och ett vårdande balsam. Framöver blir det bara till att använda dessa två balsam utan silikoner och en hårinpackning. Har haft i hårinpackning i hennes torra hår och låter det torka in också.

Före:mileas hår är omöjligt att kamma på morgonen.

Efter  samma dag: inte kammat henne utan baka kramat i typ en halv burk hårinpackning. Trodde det skulle se fett ut, men icke .

Nu ska det bli spännande att se om vi får ordning på hennes hår. Feline fick också åka med på samma kur för skojs skull :). Henne kanske jag inte fortsätter med det på och henne kommer jag inte ha i balsam i håret på när det är torrt då hon inte har det behovet. Det är inte lätt att sköta korkskruvshår kan jag lova!

Snart två blöjfria barn

Ja nu har Miléa varit torr inatt igen. När jag kom in till henne imorse så var det både kiss och papper i hennes toalett. Shit tänkte jag - nu har hon tagit av sig blöjan och det är kiss i sängen också, men där låg hon i sängen med blöja på (hon sover med vanliga blöjor och inte up and go). Fattade inte hur hon kunnat gå upp och kissa och sedan fått på sig blöjan igen. När hon vaknade sa hon direkt " jag kan gå på toan själv - kom och kolla mamma". Sedan drar hon ner blöjan, kissar, torkar sig och drar upp blöjan igen. Ja det går tydligen att göra så med vanliga blöjorna också ;). Ska bli skönt att hon snart klarar sig utan blöja på nätterna också

står utan stöd

Igår stod André själv utan stöd 2 gånger. Första gången 10-15 sekunder och andra gången ca 4 sekunder. Det går frammåt.

snabblärd

Igår frågade Feline när hon, jag, Miléa, pappa och André fyller år och jag svarade vilken månad hon fyllde år, efter dess har hon sagt flera gånger vilka månader alla fyller åt. vad snabbt hon lär sig!

Kärlekssmurfen

Om Miléa skulle vara en smurf så skulle hon vara hatsmurfens motsats - kärlekssmurfen. Hon går runt hela dagarna och säger att hon älskar allt och alla - jag älskar dig, jag älskar mat, jag älskar skalbaggar, jag älskar skor, jag älskar solen etc. :) Sedan är  det "jag vill krama dig, pussa dig, du är min bästa vän" etc

Husmorstips

trött på trassligt hår på barnens dockor? Häll i två kapsyler sköljmedel och fyll på med vatten i en bunke. doppa dockornas hår. Kamma sedan håret - blir som att kamma i smör ;). Frågan är nu: kan man göra likadant med Miléas hår? ;)

 docka före: omöjlig att kamma

 Docka efter

 docka 2 efter behandling

docka 2 efter behandling

Stora tjejen

Feline har vid två tillfällen yttrat följande: "Mamma jag är en vuxen flicka nu - ingen liten blöjbebis". Feline är 3 år :). Hon är så duktig som går på toan själv, torkar sig själv (när hon har kissat) och tvättar händerna själv efter att hon kissat. När hon är kladdig om händerna öppnar hon toalettdörren med armbågarna och tar fram pallen med armbågarna fram till handfatet för att inte smutsa ner. Ja visst är hon stor :). I övrigt är hon inne i en regnbågsperiod och ritar bara regnbågar och vill att jag gör en tårta med en regnbåge och enhörning på :).

Miléa har slutat helt med blöja på dagtid. Förut har hon varit blöjfri hemma, men haft blöja när vi gått längre sträckor eller åkt bort, men nu är hon alltså blöjfri även då. Igår var blöjan helt torr när hon vaknade också. Marcus hörde att hon gick på toaletten själv runt 5-tiden.

André händer det inte så mycket med. han haft två tänder och går längs möbler.

citat

feline: Mamma tycker du att jag är snäll och omtänksam?
Jag: det är klart du är
Feline: vad bra. Då vill jag ha ett barnkex.

Man vs Kvinna

Jag har semester nu så det är mysigt att få så mycket tid med barnen, men det är svårt att få tid till mycket mer än det. Efter att första tanden kom upp har André varit glad som en solstråle så det har varit mysigt att vara hemma. Mindre mysigt att han vaknad vid fem på morgonen bara. Barnen och jag har varit ute på riktiga "långpromenader" där flickorna fått gå fyra kilometer helt själva utan att åka vagn och det har gått toppen. Igår var jag och ungarna till familjecentralen. När maken tar med barnen till öppna förskolan får han hela tiden höra "åh vad duktig du är som går hit själv med tre små barn" etc. Igår när jag gick dit själv fick jag hela tiden höra " åh vad duktig din man är som tar hit alla barnen själv". Jo det är klart - det är ju säkert jobbigare för en frisk man att ta hand om sina barn än en mamma som har värk i både rygg, arm och handled, eller? Att jag är själv med alla barnen dygnet runt fem dagar i sträck när maken jobbar på annan ort är det heller ingen som berömt mig för inte - förutom min mor då :-). Märkligt va?

krypa

Det har blivit väldigt livat sedan André började krypa. Han är nyfikennoch vill gärna krypa fram till alla leksaker på golvet, men så fort han närmar sig n leksak så springer tjejerna fram och t.ar bort dem. Mile'a bor väldigt upprörd och gallskriker "aaaaaaahhhhhhhhhhhhh! Han försöke ta den mamma. André i sin tur  bli upprörd och gråter för att milea skriker så högt och för att yan inte får leksaken han just krupit fram till. Många konflikter blir det. Tu det är fint väder så vi kan gå ut och leka för här hemma kan man ju bland tokig :-)

Nu händer mycket

Först händer inget, sen händer inget och sen händer det mesta på en gång. André har ju varit väldigt sen i utvecklingen till skillnad från syrrorna som var väldigt tidiga, men igår hände det grejer. Han började krypa (drar sig fram på mage med händerna längre sträckor, går på alla fyra ett par steg), reste sig upp mot mig flera gånger och första tanden har i stort sett brutit igenom. Känns bara som lite tunt skinn över nu. Han har börjat sova hela nätter, vilket är EXTREMT skönt. Dagarna har dock varit riktigt jäkliga då André är arg och ledsen mest hela tiden och bara vill bli buren och tröstad. efter tre dygn själv har min rygg pajat ihop igen så det är kämpigt nu. Jobbigt att stå böjd över en spjälsäng - det fixar jag inte. Nu ska maken snart åka iväg på jobb igen så jag hoppas att jag kommer klar att vara själv med smärtorna.

I övrigt rullar allt på som vanligt. Har börjat ta tag i mitt liv vad gäller hälsa, vikt och spindelfobi. Målet är att gå ner 10kg till augusti och att kunna se en spindel utan att gråta hysteriskt, hyperventilera, drömma mardrömmar och lida av paranoia där jag måste genomsöka varje rum efter spindlar innan jag vågar gå in i dem.

brännskadekort

Det är svårt att ta rättvisa bilder på brännskadorna, men jag tog några bilder med mobilen idag. Framifrån syns igen skada dock.

Miss cupcake

Mitt bidrag i tema djur till miss cupcake 2013 :) . Räknar väl inte med någon vinst i år heller, men skam den som ger sig :). Rösta gärna på mitt bidrag i tävlingen och dela gärna länken vidare om ni tycker att jag förtjänar att vinna 25 000kr för min talang :) http://www.misscupcake.se/sv/node/1216

god morgon

  Att vakna klockan 5 när man är barnfri är tortyr. Varför.? Ville ju sova ut.  Jaja. En chans att updatera bloggen. Blir inte så mycket att skriva när det inte hänt någonting. André tar det lite lugnare än sina systar kan man säga. Inga tänder, sätter sig inte upp själv, reser sig inte upp och kryper inte :-) han har dock sedan en månad gått väldans gått bra bara man håller i hans händer så han får balans. Han älskar musik och gungar och diggar till det mesta. När min mamma spelade CCR för honom somnade han omedelbart på mattan. Han vaknar fortfarande på nätterna. MÅNGA gånger. Sen efter 5 så får man gå in till honom hela tiden så det är ju därför jag vaknade strax före 5 idag fast barnen sover hos farmor.  I övrigt så rymde Feline igår när vi var ute i trädgården. Letade överallt, men hittade henne inte. Fick panik och tänkte att jag snart skulle få ringa polisen, men först skulle jag gå in och kolla för andra gången att hon inte gått in och då httade jag henne. Hon hade gått in för att kissa sa hon. Jag hade ju redan kollat och ropat på henne inne en gång, men hade missat henne. Hon satt säkert på toan då. Nu har jag pratat flera gånger med henne att hon måste säga till var hon går.  Vi har  även pratat om hur hon ska göra om någon försöker locka med henne.  Hade hjärtklappning lång stund efter att jag hittat henne.

Mile'a har fått ny trycktröja med solskyddsfaktor 50 till sommaren. Måste bli varmt att bära den men vi får väl ta av den när vi är inomhus så hon får svalka sig.  Ska kolla om vi inte kan få en kort tröja också som slutar vid bröstet istället för vid höfterna.

Miléa 2 år (snart)

På måndag fyller min dotter Miléa 2 år. Hon har ju inga speciellt intressen eller önskemål så jag fick ju fria händer. Är inte speciellt nöjd med färger och så, men så kan det vara - man är inte på topp jämt :). De glittriga bokstäverna och silvriga stjärnorna gör sig inte så bra på bild heller.

Tårtan innehåller hemmagjord lemoncurd och vit chokladfluff.