onsdag, december 28, 2011
Däckad
Oj lergiganet gör mig verkligen helt däckad. Känner mig halt nedsövd. Shit - hur ska man orka jobba när man äter dessa - jag kommer ju somna på kontoret.
Lergigan dag 1
Tog en lergigan när jag lagt mig igår. Har dock mått lika illa som vanligt nu på morgonen. Är dock ännu mer yr och känner mig jättesvag i hela kroppen. Tog en till lergigan i sängen imorse och åt tre mariekex innan jag gick upp i sängen. Ja det här ser ju inte ut att hjälpa. Känner mig som sagt snarare värre. Världens förkylning har jag fått också
tisdag, december 27, 2011
illamående
Idag har jag kräkts nåt fruktansvärt. Får knappt i mig mat. har fått lergigan comp utskrivet så Marcus ska hämta det på apoteket så får vi se hur jag reagerar på det. Fick gå hem från jobbet idag för att jag mådde så illa,
måndag, december 26, 2011
Redo för foglossning
Hämtade kryckorna från mamma igår och så har jag letat fram glidlakanet så jag kommer kunna vända mig i sängen. Nu är det bara att invänta orörligheten. Förra gången jag hade foglossning så var det oktober-mars så då kunde man ju inte göra annat än att sitta inne och deppa. Denne gång kommer jag väl i alla fall ha foglossning under sommaren så jag kan ligga ute i en baden-baden hela dagarna. Man får ju se det som positivt. Kommer väl iaf få en rejäl solbränna i sommar. Fast vette tusan hur snygga förlossningsbilderna kommer vara om man bli jättebrun och kritvita ränder efter bikinin :).
Jaja. Idag har vi bakat pepparkakor. Bättre sent än aldrig. Feline tyckte dock inte det var speciellt roligt. Mycket roligare med lera tycker hon. Slutade med att det var jag och Marcus som bakade.
Jaja. Idag har vi bakat pepparkakor. Bättre sent än aldrig. Feline tyckte dock inte det var speciellt roligt. Mycket roligare med lera tycker hon. Slutade med att det var jag och Marcus som bakade.
Julfirande
Julen har, förutom illamåendet, allt kräkande och tröttheten varit riktigt mysig. Feline har varit extreeeemt kramig och gosig senaste dagarna och kommit in och lagt sig och kramats med oss på morgonen. "Hålla handen" har hon sagt. När man tagit hennes hand så sträcker hon fram andra handen " den också" Så då ska man hålla båda hennes händer samtidigt som man ska krama om henne. Så himla go :). Så kan man ligga fram till yrvädret (Miléa) vaknar för hon kan ju inte vara stilla en sekund. Imorse när vi la Miléa vid oss i sängen så började hon flänga runt i sängen så vi fick gå upp med henne till Felines stora belåtelse "TACK" sa hon när vi tog ner Miléa från sängen. Hon uppskattade inte alls systers vilda närvaro. Vi får hoppas att Miléa lugnar ner sig tills hon ska börja dela rum med Feline.
Vad gäller tomten så var Feline skeptisk till en början, men sen gick hon glatt fram och hämtade sina paket. Miléa älskade tomten och sträckte upp armarna till honom och ville bli upplockad.
Feline har börjat prata rätt mycket treordsmeningar så det är roligt. "Hunden också tårta" "Miléa också smaka" etc. Miléa har börjar säga "gung, gung" och börjar gunga fram och tillbaka :).
Imorgon börjar vardagen igen och man ska tillbaka till jobbet. Känns sådär att jobba när man mår så illa, men det får ju gå.
Vad gäller tomten så var Feline skeptisk till en början, men sen gick hon glatt fram och hämtade sina paket. Miléa älskade tomten och sträckte upp armarna till honom och ville bli upplockad.
Feline har börjat prata rätt mycket treordsmeningar så det är roligt. "Hunden också tårta" "Miléa också smaka" etc. Miléa har börjar säga "gung, gung" och börjar gunga fram och tillbaka :).
Imorgon börjar vardagen igen och man ska tillbaka till jobbet. Känns sådär att jobba när man mår så illa, men det får ju gå.
Gravid för tredje gången
9 december
När jag var på väg till jobbet på morgonen fick jag stanna tre gånger för att kräkas. Jag hade även varit extremt sugen på och druckit mängder av kolsyrat vatten de senaste dagarna (vilket jag också gjorde under graviditeten med Miléa). Mensen hade heller inte kommit. Allt detta tillsammans övertygade mig till 90% om att jag var gravid igen. Lånade pengar av en kollega och tog ett gravtest när jag kom hem på eftermiddagen, vilket visade sig vara positivt. Vi ska alltså ha barn igen.
12 december
Ringde mödravården för att be om att få göra vul då jag inte hade en aning om hur långt gången jag var. Jag fick vända mig till kvinnokliniken. Barnmorskan bokade dock in inskrivningssamtal 21 december. Ringde kvinnokliniken så tyckte jag kunde komma dit på en gång då jag kunde vara allt från 5-13 veckor gången (jag hade ju även mens när jag väntade Miléa och var i vecka 10 fast vi trodde jag var i vecka 5). 14.50 hade jag tid för ultraljud. Läkaren kollade länge och såg fundersam ut. Mätte kors och tvärs, sedan säger han att han kan konstatera att jag är gravid i vecka 5-7, men att han inte hittar något foster. Oftast ligger fostret i mitten här visar han och pekar på det svarta hålet på skärmen. Det finns nu två alternativ. Antingen så är det en normal graviditet och fostret sitter i kanten av livmoderslemhinnan (då syns det inte på ultraljudet i så tidig graviditet) eller så är det en missed abortion (att fostret dött utan att kroppen stötit ut det). Jag fick ta ett blodprov som de ska använda som kontroll för att se om mina gravidhormoner stiger (normal graviditet) eller sjunker (missed abortion). Nästa prov ska jag ta 19 december. Två timmar efter provet ska jag också göra ett till ultraljud och då får vi se hur allt ser ut. Jag känner mig mestadels inte orolig alls. Så länge jag mår illa och är så trött borde det ju bero på att jag fortfarande har höga gravidhormoner i kroppen? Ibland blir jag dock lite orolig och tänker ”mår jag verkligen lika illa som jag gjorde igår – mår jag inte lite bättre idag? – tänk om något är fel ändå”.
14 december
Ja inte tror jag då att HCG-värdena sjunker inte. HU vad jag kräktes idag på vägen till jobbet.
19 december
Idag var jag på ny undersökning på kvinnokliniken. Började med blodprovstagning, vilket visade att Hcg-nivån ökat bra sedan en vecka tillbaka. Två timmar efter blodprovet fick jag göra ultraljud. Läkaren var så tyst och konstig under besöket så jag tänkte att någonting var det, men det visade sig att allt såg bra att med bebisen i alla fall. Hjärtat klappade på fint och jag uppmättes vara i vecka 6+3, så bebisen borde vara planerad till 9 augusti. Men min erfarenhet säger mig att jag kommer få vänta till runt 19 augusti eller nåt.
Annars har jag mått konstant dåligt hela dagen. Kräks, mår illa och är extremt trött. På kvällen när jag stod och kräktes över toalettstolen kom Feline in och tyckte det såg jätteskoj ut så hon ställde sig bredvid mig och började hulka "huuuuäääää, huäää". Jag det var svårt att kräkas och skratta samtidigt. En lite jobbig grej är dock att jag redan nu börjar känna av fogarna. Gick ju fram och tillbaka mellan sjukhuset och jobbet (vilket inte är så långt) och efter det har jag ont i fogen fram. Nu på kvällen har jag även känt ömhet i de bakre fogarna. Fan, förra gången började det vecka 15 och då gick jag på kryckor och var sjukskriven från vecka 20. Ska jag räkna med att vara sjukskriven från vecka 12 nu då? :/ Jisses, detta verkar bli den sämsta graviditeten hittills - jag är verkligen inte gjord för att vara gravid.
21 december
Inskrivningssamta hos barnmorskan idag. Man förjar ju få rutin på det här. Pratade en del om tidigare graviditeter och förlossningar. Barnmorskan tyckte att jag kunde ställa in mig på tidig foglossning denna gång också och att det förmodligen inte finns mycket mer att göra för att förhindra det. Låter ju hoppfullt, men jag har ju ställt in mig på det. Kunde få legrigan mot mitt illamående men man blir tydligen väldigt trött av det och jag är ju helt supertrött som det är så då kräks jag nog hellre och mår illa. Måste ju hålla mig vaken på jobbet, vilket jag får kämpa med som det är i dagsläget. Lämnade urinprov som såg bra ut så några fler äggvitekontroller behövs inte. Bokade in nytt besök 19 januari och sen har jag beställt tid för KUB-test.
23 december
Igår var jag med om något minst sagt annorlunda. Började kolla på filmen human centipade 2 igår. Har sett ettan och tyckte inte den var äcklig alls. 2an innehåller tillbakablickar från ettan och jag kan säga att det inte var något vidare att se som gravid och illamående. Jag fick rusa till toaletten och kräkas för att jag blev så äcklad. Hu då. Så kände jag inte förra gången jag såg den, fast då var jag ju inte gravid :). Klarade inte av att fortsätta se den så vi fick stänga av så får jag kolla på den senare i graviditeten om illamåendet försvinner eller när bebisen tittat ut istället.
19 december
Idag var jag på ny undersökning på kvinnokliniken. Började med blodprovstagning, vilket visade att Hcg-nivån ökat bra sedan en vecka tillbaka. Två timmar efter blodprovet fick jag göra ultraljud. Läkaren var så tyst och konstig under besöket så jag tänkte att någonting var det, men det visade sig att allt såg bra att med bebisen i alla fall. Hjärtat klappade på fint och jag uppmättes vara i vecka 6+3, så bebisen borde vara planerad till 9 augusti. Men min erfarenhet säger mig att jag kommer få vänta till runt 19 augusti eller nåt.
Annars har jag mått konstant dåligt hela dagen. Kräks, mår illa och är extremt trött. På kvällen när jag stod och kräktes över toalettstolen kom Feline in och tyckte det såg jätteskoj ut så hon ställde sig bredvid mig och började hulka "huuuuäääää, huäää". Jag det var svårt att kräkas och skratta samtidigt. En lite jobbig grej är dock att jag redan nu börjar känna av fogarna. Gick ju fram och tillbaka mellan sjukhuset och jobbet (vilket inte är så långt) och efter det har jag ont i fogen fram. Nu på kvällen har jag även känt ömhet i de bakre fogarna. Fan, förra gången började det vecka 15 och då gick jag på kryckor och var sjukskriven från vecka 20. Ska jag räkna med att vara sjukskriven från vecka 12 nu då? :/ Jisses, detta verkar bli den sämsta graviditeten hittills - jag är verkligen inte gjord för att vara gravid.
21 december
Inskrivningssamta hos barnmorskan idag. Man förjar ju få rutin på det här. Pratade en del om tidigare graviditeter och förlossningar. Barnmorskan tyckte att jag kunde ställa in mig på tidig foglossning denna gång också och att det förmodligen inte finns mycket mer att göra för att förhindra det. Låter ju hoppfullt, men jag har ju ställt in mig på det. Kunde få legrigan mot mitt illamående men man blir tydligen väldigt trött av det och jag är ju helt supertrött som det är så då kräks jag nog hellre och mår illa. Måste ju hålla mig vaken på jobbet, vilket jag får kämpa med som det är i dagsläget. Lämnade urinprov som såg bra ut så några fler äggvitekontroller behövs inte. Bokade in nytt besök 19 januari och sen har jag beställt tid för KUB-test.
23 december
Igår var jag med om något minst sagt annorlunda. Började kolla på filmen human centipade 2 igår. Har sett ettan och tyckte inte den var äcklig alls. 2an innehåller tillbakablickar från ettan och jag kan säga att det inte var något vidare att se som gravid och illamående. Jag fick rusa till toaletten och kräkas för att jag blev så äcklad. Hu då. Så kände jag inte förra gången jag såg den, fast då var jag ju inte gravid :). Klarade inte av att fortsätta se den så vi fick stänga av så får jag kolla på den senare i graviditeten om illamåendet försvinner eller när bebisen tittat ut istället.
onsdag, december 21, 2011
Sjukis
Idag har Feline feber för första gången. Kände redan igårkväll att hon var kokhet. Efter en otroligt och ovanligt låg lunchvila på 3½ timme hade hon tydligen 39,7 grader i feber. Hon är dock väldigt snäll trots febern och har mest suttit och tittat på tecknat hela dagen. Hon har i stort sett inte varit sjuk förutom någon förkylning sedan i början av förra året då hon var magsjuk så vi har klarat oss rätt bra. Hoppas att vi alla håller oss friska till jul nu
onsdag, december 14, 2011
Börjat jobba
Ja efter 23 månader som föräldraledig började jag nya jobbet 1 december. Nu har jag jobbat i två veckor och det går bättre än vad jag trott att vara ifrån tjejerna. Visst längtar jag efter dem, men dagarna går så snabbt att jag knappt hinner blinka. Lite ledsen blev man dock när jag här om dagen fick ett sms av maken att Miléa stod upp utan att hålla i sig (ca 15 sekunder innan hon satte sig ner i alla fall) - jag skulle ju ha varit med. Som stod är stod hon upp en massa på kvällen när jag kom hem sen så jag missade det ju inte helt :). I övrigt har Miléas 5 tänder vuxit ut nästan helt och hon har en stor glugg mellan framtänderna - hur charmigt som helst :). Nu tror jag det är lugnt på tandfronten för hon vaknar inte alls upp lika ofta på nätterna längre.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)