Idag fyller minsta charmtrollet (eller ska man säga mellancharmtrollet? *ler*) 1 år. Blir en rätt lugn dag idag eftersom vi hade kalaset igår. Kommer dock ett par vänner och firar henne idag.
Igår (18+1) kände jag de första små sparkarna i magen. Kändes dock inte utanpå, men det kommer väl snart. Nu är det bara tre dagar kvar till ultraljud. Ska bli spännande att veta kön och vad de sätter för datum. Man kan ju hoppas på att de flyttar mig till 1 juli eller nåt, fast det är ju inte troligt :). Lite tidigt att tänka på förlossning ännu, men eftersom det var så hemsk och långdragen förlossning förra gången med den svåra foglossningen så är man ju orolig redan nu och funderar på hur man ska göra. Erbjöds ju igångsättning förra gången på grund av fogarna, men tackade nej då jag ville ha överraskningsmomentet, att igångsättningar kan bli långdragna och tänkte att jag inte skulle behöva gå över lika länge med andra barnet. Men det resulterade ju i en långdragen förlossning ändå och att jag gick över tiden ÄNNU längre. Ja jag har ju en stund på mig att fundera hur jag vill göra som tur är. Envis som man är så vill man ju att det sker naturligt och vill gärna ha överraskningen att inte veta när det är dags, men samtidigt - är det värt att uthärda ännu mer smärta i fogarna?
Grattis till 1-åringen!
SvaraRadera