Tandläkarbesök och föreläsning

I måndags (28maj) var Feline på sitt första tandläkarbesök. Jag var ju inte med då jag låg hemma och hade ont som vanligt så jag fick ju bara en andrahandsinformation om hur det gått. marcus berättade att Feline inte var så samarbetsvillig till en början så då hade han låtit tandläkaren kolla i hans mun och då hade även Feline gått med på att låta tandläkaren titta i hennes mun. Allt såg rent och fint ut. Efteråt hade tandläkaren tagit fram leksaker som Feline fick kolla på och välja ut en och hon var väl måttligt intresserad. Sedan tog tandläkaren fram en ask med ringar och sa "så har jag de här också" och Feline hade blivit helt överextasisk skrikit "iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii", skakat i hela kroppen och börjat plocka på sig ring efter rinhg efter ring. Hon älskar ringar och mormors smyckesskrin är ju de bästa hon vet. Tandläkaren sa att hon bara fick ta en ring och då kunde hon inte välja så Marcus fick hjälpa henne.

På tisdagen var jag på den där mödravårdskonferensen jag skrivit om tidigare. Det var en konferens för bland annat läkare, sjukgymnaster och barnmorskor som kommer kontakt  med gravida som har svår foglossning och överrörliga leder. Jag hade inte fått veta mer än att de skulle demonstrera något på mig och att jag skulle vara där 13.30-14.30. När jag kom dit 5 minuter innan fick jag veta att det var 45-50 personer och att de ville att jag skulle gå in och berätta om min bakgrund, foglossningen och hur det påverkar mig etc - så från att jag bara skulle sitta tyst och fungera som demonstrationeobjetk till att jag skulle hålla "föreläsning". Inget jag var beredd på alltså så det är tur att man kan improvisera och inte är blyg för att tala inför en massa människor. Jaja,jag började berätta om mina olika graviditeter och hur de har varit och sedan fick jag besvara frågor och det var väldigt många som hade frågor:

"Hur går det på nätterna"
"Hur klarar du vardagen"

"Vad arbetar du med i vanliga fall" (när jag sa att jag handlägger sjukskrivningar på Försäkringskassan började alla storgarva och en person sa att hon kanske kunde skippa nästa fråga som var om det varit svårt att få läkarintyget godkänt. Jag förklarade att jag inte handläggs av Örebrokontoret utan i Borlänge samt att jag arbetade på socialtjänsten under graviditeten med Miléa och att jag inte haft några bekymmer med Försäkringskassan). "hur var förlossningarna" (

"Hur var förlossningarna" (Jag har ju erfarenhet att föda helt smärtfritt utan foglossning och hur det är att föda med svår foglossning. Förklarade hur enkelt det var första förlossningen för då hade man ju bara förlossningsvärkar och emellan dem så hade man ju inte ont alls och kunde återhämta min. Andra förlossningen då jag hade foglossning så hade man förs förlossningsvärkar+fogsmärtor och när förlossningsvärken avtog så hade man inte en chans att återhämta sig då fogsmärtorna var så extremt plågsamma då de var så överansträngda. Att jag även hade värkar under 34 timmar underlättade ju inte heller. Att försöka krysta med fogarna var inte att tänka på och någon smärtlindring förutom 2 timmars lustgas under båda förlossningarna fick jag aldrig. Det var väldigt rörda åhörare som lyssnade intensivt på min långa berättelse. De började redan prata om att de skulle skicka remiss till specialistmödravården för att planera min förlossning bättre denna gång. De tyckte att jag skulle få ryggbedövning denna gång och att amn skulle sätta in den tidigare än vad man gör på "smärtfria" människor för att hjälpa mig med fogarna. De tyckte också att jag skulle behöva igångsättning så att förlossningen kunde planeras bättre, men jag uttryckte min skepsism inför detta då jag hört att förlossningen kan bli långdragen vid igångsättning och jag inte orkar med en till långdragen förlossning.

"Hur ser din eftervårdsplanering ut - hur var det förra gången" (jag berättade att jag inte hade någon eftervård förra gången, att jag gick på kryckor 1 månad efter förlossningen, men hade ont även efter detta. På en gång var det någon som delades ut till att upprätta en plan för mig efter förlossningen. sen är frågan hur 17 man ska få tid och ork efter förlossningen med sömnlösa nätter, en nyfödd, en ettåring och en tvååring.)

Sen var det en mängd andra frågor också. Fick stora applåder efter avslutet och folk kom och kramade om mig. sen fick jag en chokladask och 1500kr för besväret. Sen fick jag ju taxi fram och tillbaka också.